Tycks ha kommit till ett stadie där det är ”hoppsan, ny vecka igen!” Tiden rullar på och jag mår okej. Sror skillnad från förra graviditeten när det redan var rejäl nedräkning till slutet känns det som. Hade i alla fall stenkoll på vilken vecka och dag jag var i, nu måste jag kolla appen för att komma ihåg. Skönt ändå.
Har egentligen inte så mycket nytt att skriva om, men har noterat att det börjar kännas lite obekvämt ibland när bebisen sparkar. Känns fortfarande lite overkligt att det är en liten person där inne som faktiskt kan sparka så pass att det gör ont (och jag vet ju att det bara kommer bli värre!) Man skulle ju kunna tro att det skulle kännas lite mer verkligt när man gått igenom det en gång tidigare, men icke! Men det blir ju bra till sist.
Projekt Syskon 