Världsligt

Ens egna besvär och bekymmer sätts onekligen i ett annat perspektiv när det helt plötsligt är krig. När barnfamiljer flyr, separeras, och i värsta fall får sätta livet till, medan kvinnor tvingas föda barn i skyddsrum, kanske helt oassisterat. Så sitter jag här och suckar över att storebror fortfarande ställer till med kalabalik när ytterkläderna ska tas på, och gör mycket för att provocera oss. Det känns så himla trivialt i sammanhanget. Samtidigt blir man ju lite orolig när det sitter en galen diktator med storhetsvansinne i Ryssland och hotar Sverige med mothugg. Borde vi preppa mer? Köpa hem ett extra lager med blöjor och ersättning? Hur gör vi ens med ersättning om det blir strömavbrott eller vi får sitta i ett skyddsrum nånstans? Kanske inte supersannolikt att det kommer till det, men det är ju inte så att man inte börjat tänka tankarna. Galet. Lillebror har dessutom blivit kräsen nog att det bara är viss flaska som funkar, och ersättningen måste vara i rätt temperatur om den inte ska ratas. Känns ju lagom lämpligt…

Jag försöker ändå bland dessa tankar och i dessa konstiga tider göra sånt som jag mår bra av. Våren börjar göra antåg och det är mysigare att vara utomhus. Det är intensivt med storebror som härjar fram i ena stunden, för att i nästa bli hysteriskt ledsen över något (att man inte får springa rätt ut i vägen tex) och slänga sig platt på marken. Typisk snart treåring, men ändå så jobbig. Men utöver det så är det väldigt mysigt att vara iväg en sväng. Än så länge funkar det ju att anpassa aktiviteter helt efter storebror medan lillebror bara hänger med, mestadels helt nöjd och glad i vagnen. Försöker att ta den här tiden tillvara, trots allt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s