På storebrors treårsdag passade jag på att få tillbaka mensen! Det var rätt väntat, hade haft rikliga äggviteflytningar en tid innan så hade det på känn. Kombinerade känslor över att känna kroppen så pass bra att det inte kom som en överraskning, och så den där lite uppgivna känslan över att det är igång igen, hela karusellen. Lite drygt fem månader efter förlossningen.
Positivt att jag lärt känna min kropp så pass väl. Positivt att min trogna menskopp passar fint även efter två vaginala förlossningar. Positivt att jag får en chans att testa min Tempdrop igen, eftersom den fått ligga och samla damm sedan graviditeten. Så himla smidigt när jag inte över huvud taget är den som bestämmer över min sömn längre 😅 Glömde att sätta på den härom natten, men annars tycker jag att det gått bra än så länge. Ska bli kul att se hur mina cykler ser ut nu, i början efter att den kom tillbaka sist så hade jag ju ett par rätt regelbundna, relativt korta cykler med tydliga ägglossningar. Kan ju hoppas att kroppen är med på banan igen. Men vi får se.
Känns liksom lite överflödigt när vi inte planerar någon bebisverkstad igen, men det får man ju leva med i x antal år till så. Ja. Ska ju ändå bli lite kul att se om det kommer bli lika tydligt som efter förra graviditeten, eller om det blir nåt helt nytt. Inväntar hur som helst nästa ägglossning nu, med rejält blandade känslor.
Projekt Syskon 