Nu, till sist, efter att jag har ropat varg i flera månader så har lillebrors första lilla tand kommit! Det syns precis ett litet smalt vitt streck i nederkäken och det känns vasst. Han hade lite feber en knapp dag i början på förra veckan (tror jag det var?) men inget annorlunda med magen eller så. Troligtvis är det inte pga tanden, men han har bytt sovmönster rätt rejält den senaste veckan också. Varje natt har han vaknat runt 04-05 och varit igång, innan har det räckt med en hand på bröstet så har han somnat om men nu krävs det oftast en flaska och att man bär runt och vaggar honom innan han efter mycket om och men somnar om. Vi har plockat bort en vila under dagen och ökat vakentiden till ca 3 timmar, vilket åtminstone gjort att han somnar mycket snabbare utan vidare protester på kvällarna. Dock tycks han kompensera lite för den bortplockade napen med att sova längre när han väl gör det, nästan bortåt 2 timmar. Det har dock varit sjukt varmt, och han är hela tiden igång och rör sig, så det påverkar säkert också. Han har lärt sig att resa sig upp mot möbler och stå med stöd, och kryper snabbt som en liten vässla så det är ingen rast och ingen ro här inte! Vi fortsätter att experimentera lite för att stämma mat- och sovklockan.
För storebror är sista veckan på föris avklarad, så nu kör vi semester! Ledighet innebär också fullt fokus på potträning igen. Nu har vi klarat av alla halvdagar och jag är faktiskt väldigt imponerad över hur det har gått! Igår och idag har vi inte haft någon kiss utanför pottan, han tycks ha knäckt koden för att kissa på kommando! Han visar tecken genom att ta sig mellan benen, och sätter sig på pottan när man ber honom. Väl där kan han snabbt och bestämt klämma fram kiss och gå därifrån för att tömma pottan. Ibland kan han även säga ”kiss” och göra på samma vis. Även vid rutintillfällen (som nu har blivit morgon, kväll och när vi tar av blöjan när han kommer hem) har han fått fram kiss. Nu fattas bara att han själv drar slutsatsen att gå och sätta sig på pottan när han känner signaler utan att vi måste säga till. Det har hänt några gånger under denna vecka att han självmant gått och satt sig, men det händer ju också att det hamnar på golvet utan att han verkar reagera. Eller så säger han till precis när han kissar, eller tom efteråt. Men det tror jag kommer, i värsta fall får vi väl backa lite med att säga till. Men det känns bra, och han är himla stolt när han får in en fullträff! Har också varit så fint att bara fokusera på honom och bara umgås utan något annat som pockar på min uppmärksamhet. Imorgon tänker jag att vi börjar med att vara på hans rum för att köra all in igen, och så får vi göra utflykter med ombyten och potta med så småningom. Målet är att kunna göra utflykter med kollektivtrafik nu i sommar, fast vi börjar ju smått i närområdet. Har införskaffat en resepotta som är smidig att packa ihop och få med sig utan att den tar mycket plats, som vi också testade att använda här hemma idag utan några problem. Känns spännande (och lite läskigt) 😀
Projekt Syskon 