Nu har vi denna sista sommarmånad framför oss innan jag börjar jobba, storebror börjar på förskolan och min sambo officiellt tar över föräldraledigheten med lillebror. Vill absolut passa på att njuta av denna tid, och förhoppningsvis har vi fler roliga (och lyckade) utflykter att vänta innan dess. Men visst längtar jag lite, det är faktiskt skönt med rutiner och storebror mår bra av den stimulans han får på föris. Jag märker också hur tålamodet börjar tryta, och hur mycket snabbare jag blir irriterad över småsaker. Vi kan gå och gnabbas här hemma på ett vis vi inte brukar, vilket känns tråkigt. Vi har på många vis haft precis den sommar som jag föreställt mig, och det har gått över förväntan, men det är också rätt jobbigt och krävande. Men jag skulle nog inte byta bort det, även om det skulle vara skönt med en dag då man bara kunde slappa och inte behöva tänka på någon annan…

Potträningen fortsätter att gå lite upp och ned. Ett tag tänkte jag att vi faktiskt var ”klara” eftersom vi hade väldigt få olyckor och storebror sa antingen till eller gick helt sonika och satte sig på pottan. Han hade även börjat säga till utomhus vid ett par tillfällen, och kunde sen hålla sig tills vi hade möjlighet att gå på potta/toa – första gången satt vi på bussen hem när han sa till, och vi hann åka de hållplatser som var kvar och kissa hemma. Hade slappnat av och tänkte inte konstant på hans toalettbehov. Men, självklart finns det ett men… Den senaste drygt veckan har vi haft ett bakslag. Sonen har börjat småkissa i byxorna/kalsongerna flera gånger om dagen efter att ha varit torr ganska länge (även med kallingar som skulle kunnat förvirra). Det kommer inga större mängder utan en liten skvätt mest, sen håller han sig. Han behöver uppenbarligen kissa och det har gått så långt att det ”läcker” liksom, men han blir förbannad om man ber honom sätta sig på pottan. Han säger heller inte till att det kommit, men jag antar att han märker av det även om det inte är en stor blöt fläck. Om man under mer eller mindre tvång får honom att sätta sig på pottan kommer det kiss och han verkar nöjd och glad när han är klar. Han kan även säga till ”kissa potta” och om man då ber honom att sätta sig eller reser sig för att se om han vill ha hjälp att lägga på toaringen som vi börjat öva med, så vill han inte alls gå på pottan. Om man inte säger nåt så går han inte till pottan även om han säger det själv. Även detta slutar oftast med några droppar i byxorna, som inte heller triggar igång en reaktion att vilja gå på pottan. Men det börjar bli lite bättre igen. Igår morse (första kissen) tog han sin potta och satte den framför TV:n där han sen kissade. Några timmar senare hade han kissat I både kalsonger och byxor (inte en stor kiss men mer än några droppar) vilket resulterade i att jag lyfte upp och satte honom på pottan när jag märkte det, och han fick duscha av sig. Efter duschen fick han springa naken lite, och då gick han självmant och både kissade och bajsade på pottan efter ett par timmar. Nästa gång blev efter att vi varit ute och lekt i lekpark ett par timmar, och han sa ”kissa pottan”. Jag bad honom gå till badrummet och han började gå dit, men blev distraherad på vägen. Det slutade med att jag fick sätta honom på pottan, där vi fick en motvillig träff men torra kallingar i alla fall… Sen körde vi rutinkiss innan nattning, och hade inte fler småskvättar. Nu i morse när han vaknat sa han också ”kissa potta” men blev fly förbannad när jag satte hans lillebror i matstolen för att han inte skulle krypa omkring obevakat och jag skulle kunna ha full uppmärksamhet på storebrors och händerna fria. Skulle jag ju tydligen inte gjort. Han skrek och sprang in på sitt rum, och mitt i all frustration kom det lite i kalsongerna som jag uppfattade som att han blev mer ledsen över. Det var fortfarande motvilligt som han satte sig på pottan sen… Han har i alla fall varit helt torr nattetid även genom detta!

Det är väl normalt med bakslag, och det är väl bara att hålla i och hålla ut. Metoden vi följer ger flera anledningar till att det kan bli såhär, allt från att barnet protesterar för att det vill bestämma själv till att de fått för MYCKET ansvar. Det kan ju också helt sonika vara så att de experimenterar med hur länge de kan hålla sig, eller så är nyhetens behag över och de fattar inte att detta är något som behöver göras för resten av sitt liv. Med tanke på att vi fortfarande behöver bråka varje dag om att tvätta händerna när man varit utomhus tex så är det ändå ett under att potträningen gått så pass smidigt som den gjort ändå… Vi testar oss fram, och hoppas att det vänder igen snart. Speciellt vore det ju tråkigt om det skulle vara såhär när det är dags för föris igen, för där hoppas man ju verkligen att det går smidigt!

Nu har vi hållt på i fyra veckor, och har gått in i den tredje och sista fasen av potträningen; sonen har kalsonger på och vi har ställt in pottan i badrummet.

Ibland går det toppen, och det känns som att vi är ”färdiga”. Det kan gå flera dagar utan olycka och vi har kommit in i ett stadie där vi inte konstant har hans toalettbehov i främsta åtanke. Vi har varit iväg på utflykter i mängder, till stranden och till nöjesfält – vilket har gått så oförskämt bra! Vi kör en del rutinpottning typ innan vi ska gå på en buss/tåg/el dyl och när vi tycker att det gått ett tag sen sist. Hemma är han bra på att säga till att han behöver pottan, eller går helt själv, men när vi är iväg känns det nästan som att han går och håller sig. Vågar inte riktigt lämna det helt åt honom för helt pålitlig är han ändå inte… Men det har absolut gått väldigt bra!

Sen kommer vissa dagar som gör att vi inte kan slappna av helt. Idag är en sån dag. Vi var iväg och hade en toppendag igår, så storebror är säkert lite trött idag. Han visar det dock inte på ett klassiskt vis där han vill ta det lugnt och mysa typ, utan blir överenergisk istället, och försöker testa alla sina gränser. Han är alltid som mest busig och tålamodsprövande då. Samtidigt ränner han runt och är polis över sin lillebror. Intensivt värre. Med det kommer ett mindset där han tycks ignorera alla framsteg han gjort… I morse kissade han på golvet, fastän jag på ett väldigt icke-pushande sätt visat att pottan stod i badrummet och han kunde gå dit när han kände sig nödig. Istället smög han med en kiss på golvet, som kändes som att det var med mening (när han haft olyckor brukar han tala om det och visa för oss). Efter att jag någorlunda strängt sagt att kisset ju ska vara i pottan så var han duktig och sa till för en kiss och en bajs, kunde också vänta då det var upptaget i badrummet just då. Men innan man börjat få upp hoppet igen så kissade han lite i byxorna – inget jag tar för hårt på eftersom det bara var en liten fläck och han uppenbarligen slutade igen, han sa också ”Oj byxa blöt” och visade. Men då skulle han absolut inte gå på vare sig potta eller toastolen (försöker erbjuda toaring varje gång, vilket han väljer då och då), så jag fick aktivt sätta honom där. Han kissade lite snabbt och sa att han var färdig nästan innan han kissat klart. Ställde honom dock i duschen för att skölja av, och när jag spolade med vatten mellan benen började han kissa igen, och det var inte den lilla kissen heller. Så uppenbarligen hade han tänkt strunta i att gå, fastän han behövde. Vill inte behöva rutinpotta med tvång och mutor, men det går ju inte heller att ge honom fria tyglar. Men på det stora hela så har det ju gått väldigt bra! Som vanligt är det ju bara att fortsätta traggla på, och hoppas att dagar som denna kommer allt mer sällan… Och så ska vi försöka få in toaringen mer, känns onekligen smidigare än att han som nu kissar på pottan på en offentlig toa. Sen vet jag inte om man kan börja få till att stå upp och kissa, kanske förvirrar lite att man kan ställa sig överallt typ? Men det känns ju också rätt smidigt, speciellt om man skulle glömt potta/ring. Ska man försöka öva att sitta utan ”hjälpmedel” också, fastän det känns som att han är alldeles för liten? Många frågetecken, men kanske ett positivt tecken att man tänker på sånt nu!

Det känns som att vi börjar få lite rätsida på potteriet nu! (*peppar peppar*) Storebror sa i förrgår till att han behövde kissa potta när vi för ovanlighetens skull inte var i samma rum som pottan, och igår sa han till när vi var hemma hos svärföräldrarna. Vi har också testat att sätta på kalsonger, vilket också gått bra! Han känns så stor! 🥲

Som det ser ut nu så visar han oftast väldigt tydliga signaler, då är han relativt lättövertalad att få att sätta sig på pottan eller så går han dit själv. Ibland kan vi se att han är nödig men vi kan behöva locka med något. Rutinpottning får vi oftast göra under mutor fortfarande, när vi är iväg har det blivit en del att erbjuda telefonen så han får titta på någon video på pottan. Inte helt optimalt, men effektivt! Han går än så länge bara på potta eller resepotta, som vi ibland tagit med oss in på en offentlig toalett för att få till en rutin där.

Nätterna blev lite småkaosiga efter att vi åkte upp till stugan. Innan så hade han varit torr flera nätter i rad, i stugan kissade han i sängen och fortsatte sedan med minst en olycka om natten tills häromnatten där vi fick till en rutinpottning när han vaknade. Annars har han en tendens att sova igenom olyckorna. Han är väldigt motstridig när det kommer till pottan på natten, säkert för att han har en tydlig idé att han ska in till våran säng tex. När han själv har helt andra planer än de vi tänkt oss kan det bli ”bråk” om de mest vardagliga saker, även sånt som han egentligen tycker är roligt. Försöker med ”gå och sätt dig på pottan så går vi och lägger oss sen,” men det funkar sämst på nätterna även om liknande trug kan funka dagtid. Men det kommer snabbt kiss när man lyckats få honom på pottan, så han behöver uppenbarligen gå, och det är effektivt för att hålla torr säng.

Vi har fortfarande lite olyckor och kan absolut inte slappna av helt, men en del dagar har varit helt torra och det känns inte längre som ett mentalt träningspass att bara existera typ 😊 Nästa steg blir nog att försöka introducera toasits så det går lite smidigare att gå på offentliga toaletter, även om det funkar helt okej med pottan. Men tanken på sikt är väl att man ska slippa släpa med sig något extra. Annars så fortsätter vi, han har varit väldigt duktig och åkt mycket kollektivt, gått på museum och butiker, varit i lekpark och hoppat hoppborg utan att komma av sig och få något i byxorna, vilket känns toppen!

Snart tre veckor sedan vi inledde potträningen, och det var 12 dagar sedan vi satte på en blöja sist. Dagen efter vi kom hem från den förvånansvärt lyckade turen till stugan hade vi ett litet bakslag. På hela dagen var det nog bara en gång det kom något i pottan, och han körde ännu en såndär tålamodsprövande grej då han stod och såg mig i ögonen med ett leende på läpparna och kissade på golvet. Sådär ”hur kommer du reagera nu, va?” och testade sina gränser. Där och då var jag redo att säga upp mig som mamma, och jag var nog inte ett dugg pedagogisk…

Men sen har det vänt igen, upplever vi (peppar peppar)! Idag har han gått på eget initiativ, avbrutit vad han hållit på med och sagt ”Oj, kissa potta” och gått och satt sig. Annars funkar det oftast med att man får pusha honom när han gör signaler. Rutinpottning går med någon form av muta oftast; erbjuda att sitta med mobilen en stund (vi har gömt paddan och han har faktiskt inte suttit med den på en vecka snart) eller ”Sätt dig på pottan så gör vi X sen” eller så får han en kaka… Kanske inte helt hållbart, men vi har fått till klockrena träffar inne på offentliga toaletter och i en lekpark och klarat oss med torra byxor på diverse kollektivtrafiksfordon. Vi har med oss ett underlägg (såna Tena engångsgrejer) och lägger på sätet för säkerhets skull, men det har gått fint hittills. Just nu känns det faktiskt mer avkopplande att vara iväg än att vara hemma och försöka underhålla två barn samtidigt som man håller koll på storebrors signaler och ser till att lillebror inte river stället. Då är det faktiskt lättare att vara iväg, även om det såklart tar på krafterna det med. Vi har sju veckor till av ledighet om jag har räknat rätt, så det gäller ju att underlätta för alla och försöka få det så trevligt som möjligt 🙂 Utöver stugan har vi hållt oss relativt nära hemmet, men tänker försöka våga oss ut på lite längre turer snart.

Vi har haft en intensiv men ändå härlig helg i sommarstugan. Den ligger vid en sjö, pittoreskt i de småländska skogarna, och är verkligen ett litet paradis! Dock är det ju full rulle från morgon till kväll eftersom storebror måste hållas under konstant uppsyn eftersom han troligtvis inte skulle ha några problem att fara till sjöss eller skogs så fort man vände bort blicken. Samtidigt så är måste man följa den sedvanlig mat- och sovklockan för lillebror, vilket försvårar lite då det varken finns el eller rinnande vatten. Så, för att blanda ersättning får man snällt koka upp medhavt ickebrunnsvatten, och jag hade missuppfattat lite när jag köpte en babymonitor som jag trodde var trådlös men som visade sig gälla endast ”föräldraenheten” medan den andra delen var tvungen att kopplas in i ett vägguttag 🚫 Men egentligen är det inte så mycket mer intensivt än att vara hemma nu när vi är mitt i potträningen och måste ha extra koll på storebror. Det positiva är i alla fall att man inte behöver anstränga sig särskilt mycket för att hitta underhållning. Precis utanför dörren finns det bad (förra sommaren ville han knappt doppa tårna i vattnet, men for nu glatt ut och plaskade som om han aldrig gjort annat!), ro båt/fiska (”misk i vattnet!” upprepade en hänförd gosse typ 5857392 gånger), gå ut i skogen och plocka kottar/leta svamp eller bär/kolla på insekter, eller bara att springa runt.

Jag hade packat med mig någon blöja längst ned i packningen för säkert skull – men den fick ligga kvar orörd! Att vara blöjfri gick verkligen över förväntan! Resan upp bestod av att åka tåg (dryga 2h) för att sedan bli hämtade av barnens farmor och farfar och åka bil (ca 30 min) innan vi anlände till paradiset. Sonen kan numera rutinpottas om han är på humör eller eventuellt vid mutor, och hade inte gått precis innan vi gick hemifrån. Således kom en liten droppe kiss i byxan när vi stod på hållplatsen, där han duktigt satte sig och kissade. Sedan kissade han på pottan inne på tågtoan (erbjöd att testa att sitta på toastolen med vår toasits men den gubben gick inte) och det var jättespännande att spola den toan och att man kunde trycka på en knapp för att få vatten i handfatet. Sen höll han sig duktigt hela vägen fram till stugan, och hade inte en enda miss på hela dagen! Däremot så kom det i sängen varje natt, men jag tror att han sov väldigt djupt och dessutom i en ny miljö att det inte känns konstigt alls. Andra dagen hade han en kiss i byxorna, allt annat i pottan som han stolt sprang och tömde och tyckte att det var kul att involvera sin farmor och farfar. Sista dagen åkte han med svärmor in till ”stan” för att handla i affären och var borta i nästan två timmar utan någon olycka. Hemresan lyckades han hålla sig från strax innan vi lämnade stugan tills att vi landat hemma, över tre timmar dörr till dörr.

Han visar nästan övertydliga signaler som är svåra att missa om man har någon så när koll på honom. Ibland räcker det att säga ”du är kiss/bajsnödig, sätt dig på pottan”, så gör han det och gör direkt vad han ska. Andra gånger är det under mycket större protester, om man ber honom att sätta sig på pottan så springer han iväg. Hälften av de gångerna kan man få fatt honom och guida mot pottan så gör han ifrån sig. Annars får man försöka lirka och muta med något gott att äta/dricka eller någon rolig aktivitet. Ibland funkar inget, eller så sätter han sig under protester på pottan och det kommer inget… Någon gång ibland överraskar han och tar egna initiativ, och då är han jätteduktig. Känns som att han KAN, men det som är kruxet är att han inte alltid VILL. Men det gick ändå väldigt bra trots att man får vara beredd att hoppa in när man ser signaler, och nu får vi se hur det går på hemmaplan.

Att uppdatera nästan dagligen om processen (projekt blöjfri) har kanske varit lite terapeutiskt, samtidigt som det också bidragit en aning till den allmänna utmattningen. Jag ska försöka att inte gå så fruktansvärt upp i det, och försöka köra lite mer avslappnad approach. Vi får se 🙃

Idag var första dagen vi inte haft en enda olycka! Det kom liiiiite lite bajskladd i byxorna vid ett tillfälle, som dock avslutades i pottan – så jag räknar den som en win! Det var en kombination av att jag försökte vänta ut honom (och han satte sig helt på eget initiativ ett par gånger) och att han gjorde mycket tydliga signaler varpå jag sa ”sätt dig på pottan om du behöver kissa eller bajsa” och han gjorde det. Vi var inne hela dagen då det var regnruskigt och trist, men igår var vi ute drygt två timmar utan en olycka. Vi har fortfarande inte fått honom att göra något på pottan när vi varit hemifrån, men hoppas att vi kommer få till det snart!

Imorgon åker vi till sommarstugan över helgen, vilket inkluderar att åka tåg och sedan hämtas upp med bil. Vi tänker att vi laddar upp med skydd där han sitter och en drös med extrabyxor och bara kör! Kanhända att det blir lite virrigt för honom med miljöombytet, men det kan annars vara precis vad han behöver? Jag tycker det ska bli skönt med miljöombytet i alla fall! Börjar kännas som att sommaren och semestern bara rinner iväg och vi är fast precis i närområdet och jag har inte vågat någon längre utflykt som jag längtat efter. Men det har faktiskt inte ens gått en vecka av semestern, och vi har fortfarande många veckor fram till 1 september!

För att summera de här veckorna med potträning så har det absolut varit en bergochdalbana, och jag är säker på att det kommer fortsätta så ett tag till. Generellt tycker jag att sonen varit väldigt duktig! För två veckor sedan var pottan mest någon slags dekoration som inte fått någon träff på flera veckor – idag har vi haft elva fullträffar! Vi tjuvstartade en eftermiddag och tog av blöjan efter föris, sen körde vi tre intensiva dagar med fullt fokus på träning. Sen kom en jobbvecka med lite dubbla bud då vi satte på blöja och han gick till föris för att sedan få vara naken hemma. Så nu är det faktiskt mindre än en vecka sen vi gått all in, men har heller inte satt på en enda blöja sedan morgonblöjan rök i lördags. Efter det har han varit blöt en natt, och haft en olycka som jag tar på mig då jag försökte pusha pottan för hårt och han i frustration la sig och kissade vid fotändan av sängen. Annars har det varit torrt. Inatt höll han sig över tolv timmar från sista kissen till första besöket på pottan. Rätt galet, mer än en annan klarar av typ 🤣 Och så idag, allting på pottan! Så duktig han är min lille grabb! Nu återstår bara att få till pottan eller toa på tur, och att det ska bli lite smidigare med rutinpottning som han just nu i princip behöver mutas till. Men vi kommer fortsätta jobba på det, och jag tror att det blir positivt att komma iväg en längre sväng för att inte fastna.

Dagen började riktigt hopplöst och jag var nära att kasta in handduken… Inatt vaknade sonen runt 03 och ville komma in till oss. Sängen var torr, jag sa att han var jätteduktig men innan han kom in till oss så fick han sätta sig på pottan. Det uppskattades absolut inte, då han blev helt hysterisk. Jag försökte få med honom till badrummet, försökte att han fick vara själv inne på sitt rum (eftersom han gått duktigt på pottan så på kvällarna innan han somnar). Jag sa något i stil med ”mamma kommer tillbaka när du varit på pottan, så går vi och lägger oss i stora sängen”. Nix. Ingen bra idé. Han slängde sig både förbannad och ledsen i sängen och kissade nere vid fotändan, där vi inte hade extra skydd, så fick slänga precis allting i tvätten. Han var i alla fall nykissad och kom över till vår säng där han somnade om och vaknade utan att ha haft någon olycka. Kanske hade det gått även om han kommit direkt över till oss, men uppenbarligen var han kissnödig så…

Det tog sedan över två timmar efter att han vaknat innan det kom kiss, fastän jag försökte två gånger att sätta honom på pottan utan resultat. Kissen kom på golvet precis när jag var distraherad en kort stund. Han sa i alla fall till ”kissat golvet” och visade vart, alltid nåt. Nästa kiss kom också på golvet, medan jag nattade lillebror. Sambon hade koll såtillvida att han var bredvid men satt och pillade med mobilen och missade att det skedde. Sonen sa heller inte till eller reagerade själv, utan jag fick upptäcka en pöl när jag kom ut från sovrummet. Där kändes det som att vi helt hade backat tillbaka från alla framsteg som gjorts och jag tog såklart åt mig och kände mig misslyckad.

Sedan gick det flera timmar, sonen började visa signaler och vi försökte få honom att sätta sig på pottan, men han sprang bara ifrån och skrek. Jag ville låta honom känna efter själv, men det kändes ju inte som att det gått särskilt bra innan med den taktiken. Till slut fick vi honom att sitta på pottan, och han kissade! Halleluja! Sen kändes det som att det vände lite. Det var tråkigt väder så vi skippade utflykt (kanske kunde vara bra att backa tillbaka och bara vara hemma och öva). Jag testade att sätta på Frost för att hitta på något nytt att underhålla oss med inomhus. Till min stora förvåning satt han långa perioder och tittade, kommenterade och satt nästan still emellanåt. Han såg faktiskt minst halva filmen i soffan! Tidigare rekordet var väl typ 45 sekunder av Lejonkungen innan han drog iväg och inte såg något mer alls, men nu kom han tom tillbaka och kollade upp till en kvart oavbrutet innan han gjorde nåt en snabbis och kom tillbaka. Jag har nästan haft som en dröm att kunna ligga och slappa i soffan framför mina gamla favoriter tillsammans. Detta verkade ge lite ny energi, för sen sa han ”Sitta pottan kissa” och satte sig helt självmant och gjorde precis det. Även nästa kiss kom helt på hans initiativ, fullträff utan att jag gjorde nåt. Det kom inget vid nattningsrutinen, men när jag läste bok gick han och satte sig och kissade direkt. Även efter att jag sagt godnatt och stängt dörren körde han några pottbesök som bland annat resulterade i en stor bajs. Det går verkligen uppåt och nedåt, och tar rätt mycket av en rent mentalt, men jag är tacksam att det slutade på topp! Imorgon kanske vi tar oss ut igen, med förhoppningsvis att slippa olycka och kanske få till att gå på pottan hemifrån. Känns lite som att enda anledning till att vi inte fick fjärde bajsbyxan på raken var helt sonika att vi stannade hemma. Men jag ska försöka att slappna av mer. Det är en process. Jag ska försöka att inte ta så allvarligt på olyckor, eller pusha för hårt, utan fokusera på fullträffarna och fortsätta ge massa beröm.

Idag har verkligen varit en bergochdalbane-dag, extremt tålamodsprövande. Den började på topp med att sängen var torr i morse! Sonen ville inte sitta på pottan, men höll sig också utan olyckor i 45 minuter tills han självmant sa ”sitta pottan kissa” och gjorde precis det! Nästa kiss i pottan kom också på hans initiativ men minimal inblandning från mig, mer än att han insisterade på att vi skulle ha pottan i badrummet (även om min sambo just då var där inne). Initiativ och förmåga att hålla sig, check! Sen är han lite säregen och envis, men men…

Sen gick det utför. Vi skulle ta dagens tur ut, och började förbereda. Då sonen plötsligt är väldigt motstridig när det kommer till att jag ber honom sätta sig på pottan så försökte jag lägga över lite ansvar på honom, enligt tips från boken. ”Vi ska snart gå ut, då är det skönt att gå på pottan innan!” och sen ”nu är mamma kissnödig och ska gå innan vi går ut, kom och sätt dig tillsammans på toan!” utan framgång. Istället kissade han i byxorna när han satt i soffan, och reagerade inte alls varken före, under eller efter. Först när jag sa ”nämen, har du kissat?” konstaterade han ”byxor blöta”… Sen började han bli otålig och ville gå ut och åka rutschkana, varpå jag försökte ‘sälja in’ pottan att det gick snabbare att kissa där än att vi skulle hålla på och göra rent honom efter att det kommit i byxorna. Sedan gick vi ut, och för tredje dagen i rad fick vi stå vid lekplats och ta hand om nedbajsade byxor…

Väl hemma drog han till med ytterligare en kiss i byxorna (i alla fall ute på balkongen så lite smidigare, ish?) och vi tog en rejäl dusch på det. Efter duschen fick han springa omkring naken under morgonrock, och efter ett tag började han visa signaler att han var kissnödig. Jag försökte med taktiken att leda honom till pottan och sätta honom där, sedan att försöka uppmuntra muntligt, utan framgång. Nästa gång han började visa signaler körde jag en slags avledningsmanöver och sa att jag skulle visa en grej. Resepottan jag skaffat går att använda som toasits på vanlig toastol så jag visade hur man kunde veckla ut benen och fick honom tom att provsitta. Men när jag föreslog att han kanske kunde testa att kissa hade jag uppenbarligen gått för långt och han blev sur. Vid det laget hade jag definitivt varit för på, men kändes så hopplöst när inget kommit i pottan sedan förmiddagen. När jag lämnade honom att lösa det själv därefter så ställde han sig och kissade rätt ut på golvet… En rejäl kiss dessutom. ”Oj nu kommer det på golvet, sätt dig på pottan!” sa jag och försökte att inte låta helt uppgiven. Sonen fortsatte dock att kissa och gav dessutom ett patenterat pillemariskt leende, som brukar vara reserverat för när han är fullt medveten om att han gör något busigt för att locka fram en reaktion. 🥴

När det blev dags för nattningsrutinen sa han ”Sitta potta padda!” och rusade glatt mot badrummet, dock var pottan tom efteråt. Vi gick till hans rum och läste böcker, och jag märkte hur han började se rätt uppenbart bajsnödig ut. Jag valde att läsa vidare och inte säga något, men var beredd på att slänga mig efter pottan. Det behövdes dock inte, för sonen rusade faktiskt dit helt själv efter ett tag och satte sig. Där prickade han för första gången under processen en fullträff med en bajskorv (även om han varit duktig och fått några ”kluttar” innan)! Jag berömde honom och var övertydligt entusiastisk, och han verkade väldigt stolt. Vi läste färdigt och jag sa godnatt och stängde om mig. Det dröjde inte länge förrän han kallade på mig igen, och då hade han bajsat en till stor bajs och även kissat i pottan. Jag berömde, vi tömde pottan i toaletten och spolade, sen gick han snällt och la sig i sängen igen – brukar vara betydligt mer ‘bråk’ än så i vanliga fall. Jag var även beredd på att han skulle upprepa proceduren x antal gånger som tidigare nätter, men till min förvåning så somnade han. Nu är jag lite fundersam på om han kissat ordentligt den sista gången, det känns väldigt långt till morgonen att hålla sig. Jag funderar på om det går att gå in lite senare och få honom att sitta på pottan halvt i sömnen och kissa. Han kanske inte går med på det dock, och då känns det ju dumt att väcka honom. Däremot så verkar han inte vakna av att han kissat annars, och vill ju inte att han ligger i en nedkissad säng. Hm hm. Vilket jobb detta är! Hoppas innerligt att det åtminstone jämnar ut sig med dessa extrema toppar och dalar…

Natten utan blöja resulterade i att sonen kissade i sängen utan att vakna. Inte jättemycket, men det blev ett blött täcke att ta hand om. Inte nu heller ville han sitta på pottan när han vaknade – han gick från att sova till att vilja bygga tågbana på typ två sekunder(!) och när han väl bestämt sig för något han vill göra är det svårt att bryta. Han höll sig dock i trekvart kanske innan han sa ”kissa pottan” och gick och satte sig och uträttade sina behov utan så mycket som verbal uppmuntran från mig. Vi fick även kiss i pottan vid morgonrutinen och när han visade signaler och jag föreslog att han skulle sätta sig på pottan.

Han hade pyjamasbyxor på sig hemma, som jag läst kunde underlätta att trigga muskelminne av att ha blöja på sig eftersom de brukar vara mjuka/lösa. Gick okej, till sist kom det dock i byxorna när han var inne i en lek på balkongen. Han sa till, ”Oj kissat blött!” och vi berömde honom för att han sagt till, och sa att nästa gång kommer det i pottan. Sen gav vi oss ut på utflykt, och återigen kom en stor bajs i byxorna som vi fick försöka åtgärda så diskret och smidigt som vi kunde. Jag märkte att han stannade upp och kom av sig i leken, sen sa han själv också till när det väl kommit, så det är kanske lite framsteg. Myrsteg, men ändå. Väl hemma gick det bra fram tills strax innan kvällsmat då han visade rätt tydliga signaler på att vara kissnödig i flera omgångar. När jag till sist lyckades övertala honom att sätta sig på pottan satt han där i några sekunder och tyckte sen att han var färdig. Istället kom det kiss i byxorna vid matbordet knappt 10 minuter senare. Efter nattningsrutin och ett misslyckat erbjudande om pottan efter att vi läst bok så gjorde han återigen en helomvändning efter att jag släckt och stängt dörren. Han klev upp och satte sig på pottan och fick snabbt och bestämt fram både kiss och bajs som vi tog hand om, när vi kom tillbaka från badrummet la han sig i sängen och vi sa godnatt, jag släckte och stängde. Två minuter stod han i dörröppningen med pottinsatsen i högsta hugg, och hade mycket kontrollerat fått fram mer. Det upprepades några gånger till innan han la sig ”på riktigt”.

Kanske är det delvis byxorna som är boven i dramat (går allra bäst när han är naken), men också att han är för upptagen med något roligt för att tänka på nåt sånt tråkigt. Sen kommer en dos envisa, ska bestämma själv och helst göra helt tvärtemot vad mamma säger. Han kan absolut mycket så länge han VILL, men är också en ganska trotsig kille. Också det här med att det är svårt att bryta av om han är mitt inne i eller har bestämt sig för något. Men det står inte helt och stampar, han har sagt till vid olyckor och verkade ganska besvärad av att det blir blött. Dessutom var det många fler fullträffar än olyckor, en del helt initierade av honom. Nu försöker vi köra på all in, eller ”all off” då min förhoppning är att inte sätta på en enda blöja till. Det är uttröttande (2 dagar av semestern avklarade och vi är slutkörda) men vi får vara bestämda och härda ut. Han kan redan jättemycket som han inte kunde för 1,5 vecka sen, och det är fortfarande imponerande tycker jag.