CD 32

Sonen är snuvig igen så jag är hemma och vabbar idag. Det känns som att det inte gjorde så mycket, för jag kunde utan problem testa med LH-test nu på förmiddagen och fick ett positivt test! 😀 Det var ”halvstarkt” igår eftermiddag så hoppades att det skulle vara på gång, och nu är det ingen tvekan! 🙂 Kommer troligtvis missbruka några test under dagen för att se vilket håll det är på väg åt också, hehe…

Vi har tajmat in fertila fönstret väldigt bra denna cykel trots allt, även om jag trodde att vi borde börjat mycket tidigare. Men trolig ÄL (om kroppen får igenom den) blir ju typ CD 34, så. Det har känts mer avslappnat och naturligt denna cykel, förra var väldigt sådär påtvingat och schemalagt nästan – och vi fick heller inte till det jättebra nära ägglossningen. Nu har vi kört varannan dag och senast igår, och det har ändå känts som att det varit mer en trevlig stund än det varit stressat med mer fokus på bara babyverkstad. Så jag känner mig positiv, och att vi kommer ha gjort vad vi kunnat. Tar det sig så tar det sig. Men först får jag se om testen blir ännu starkare nu eller om det vänder nedåt igen, och så invänta temphöjning för att bekräfta att det sker med. Gå händelserna i förväg? Skulle jag väl aldrig göra? 🙂

Vilopuls och fertilitet

Jag lägger in min vilopuls (från min Fitbit) i FertilityFriend sedan förra cykeln, såhär såg den ut. Vilopuls är alltså gulorange, tempen mörkblå och mina LH-värden från appen Premom är ljusblå. Hade lite problem med synk mellan armbandet och appen så det fattas en bit där i början, men man ser hur vilopulsen höjs och håller sig hög i lutealfasen.

Varför gör den då detta?
En studie har hittat evidens på att vilopulsen höjs – i snitt med två slag i minuten – i början av det fertila fönstret. Med andra ord kan alltså en förhöjd vilopuls flagga för fertilitet redan innan positiva LH-test (12-24 timmar innan ägglossning) eller sedermera temphöjning (efter ägglossning har varit). På så vis kan man alltså förutspå de fem mest fertila dagarna innan ägglossningen redan i början på det fertila fönstret genom att följa sin vilopuls. Vilopulsen fortsätter sedan att stiga till sin högsta nivå ungefär i mitten av lutealfasen. (1)

Jag har en Fitbit-klocka/aktivitetsarmband som utöver pulsen räknar steg och håller koll på aktivitet, och jag kan även ha koll på hur mycket och bra jag sover. Finns säkert en massa funktioner som jag inte använder mig av, men den är dessutom en ganska snygg klocka. 😛 Men vilopulsen mäter den, och FertilityFriend har ju möjligheten att följa flera kurvor i samma (chart duo). Denna cykel märkte jag att pulsen även höjdes i samband med att jag var sjuk och hade feber, vilket såklart ställde till allting lite. Men i kurvan ovan kan man se att vilopulsen börjar sticka iväg strax innan jag börjar logga äggviteflytningar och är som högst runt ÄL+6/7 så det ser ju faktiskt ut att stämma rätt bra.

När jag först gjorde en snabb googling så kunde jag hitta att vilopuls och basaltemp följer varandra någorlunda och att pulsen höjs vid temphöjning (låter ju rimligt med tanke på feber plus att kroppen kanske får jobba lite hårdare för att bekämpa förkylningen) och blev lite förbryllad över att pulsen stack iväg långt innan tempen höjdes. Denna cykel har pulsen börjat öka igen, medan tempen istället sjunker – vilket skulle kunna indikera att jag kommit in i det fertila fönstret!

Fortsättning följer! 🙂

CD 28

Så var vardagen igång igen, på riktigt! Sonen har varit på förskolan hela veckan och jag har jobbat. Sambon har känt sig lite småkrasslig (men blir oftast inte lika illa däran som vi andra) men har nu äntligen börjat känna sig som sig själv igen.

Det är extremt skönt att vara tillbaka på MITT jobb igen! Det är lite kaos och vi försöker hitta nya rutiner (”denna nya coronavardag”) och en hel del kollegor som också är hemma i sjukdom/vab, men jösses vilken skillnad det är ändå! Jag känner trots allt att jag har kompetensen att göra allt som väntas av mig, även om det inte är helt tydligt just precis vad det är som väntas av mig… Men jag är redo för vad som kan slängas åt mitt håll oavsett! Så har jag ju inte känt under våren, där det varit saker jag inte har erfarenhet eller kompetens inom som förväntats av mig. Nya rutiner, miljöer och arbetsuppgifter som varit stressigt i sig, samtidigt med ett stort hot om corona över huvudet på en. Hotet finns ju där fortfarande, men nu är det i alla fall meningen att vi ska jobba på att ta ikapp den vårdskuld som jobbats upp – och inte att jag potentiellt skulle få hoppa in med munskydd och visir inne på en covid-positiv sjukhussal.
Trots förvirring och lite slut i huvudet har jag ändå känt mig hoppfull, och kommit hem med positiv energi och orkat vara människa även när jag kommit hem från jobbet. Sonen verkar trivas väldigt bra på förskolan också, så det har funkat fint att ha en rullande vardag igen! 🙂

CD 28 alltså, och jag känner på mig att ägglossningen borde vara nära. Har fortsatt svaga LH-test, men mer fertilt sekret nu. Tempen har gått nedåt nu två dagar i rad, medan vilopulsen har gått uppåt – det gjorde den några dagar innan ägglossning förra cykeln också så får se om det stämmer igen. Det är bara att vänta… Vi är i alla fall pigga och krya nu så kan (lite försenat) köra på varannan dag nu äntligen!

CD 22

Förhoppningsvis börjar vi bli friska, äntligen! Har inte märkt något snor hos sonen på hela helgen, och förutom lite envis hosta här så är jag i princip återställd. Har börjat logga min vilopuls och jämföra med temperaturen, och faktiskt så ser jag ett mönster att de följs åt väldigt bra. I morse hade jag både låg temp och låg puls, så känns som att kroppen är rätt färdig med det här sjukandet för denna gång! 🙂

Så förhoppningsvis blir det återgång till vardagen igen imorgon. En veckas försening, men känns inte som att det hänt så mycket på en vecka heller. Jag ser fortfarande inte skymten av någon ägglossning. Tillbaka i ekorrhjulet som bara snurrar, och jag är inte närmare mitt mål…

Tidigare har jag, när jag blickat lite framåt, tänkt på att jag kanske är gravid till jul eller att jag nästa sommar antingen är gravid eller har en liten bebis. Nu börjar jag känna mig lite mindre hoppfull. Klart att allt kommer vara som vanligt till jul. Klart att vi bara kommer ha ett barn nästa sommar och en semester därefter. Jag kan ju inte ens ägglossa, hur skulle jag bli gravid?? Jag vet att dessa negativa tankar inte är ett dugg konstruktiva utan snarare destruktiva, men jag kan inte hjälpa det. Det faktum att jag fick ägglossning tidigare förra cykeln än jag fick i förrförra cykeln var tydligen inte en positiv trend. Det betydde visst inte att jag skulle se en cykel runt 30 dagar den här gången heller. Jag får bara vänta och vänta och vänta lite till. Tiden bara går.

Detta blev inte ett särskilt peppigt inlägg, men det är ju inte alltid uppåt heller å andra sidan. Ny vardag, nya tag?

CD 19

Här har vi fortsatt sjukstuga. Jag har fått testa mig för covid-19 genom jobbet och det var i alla fall negativt, men hostar och kraxar fortfarande en hel del. Sonen har både snorat och hostat och ska ju stanna hemma i 48 timmar symtomfri så vi fortsätter ändå att hålla oss hemma. Tempen på oss båda är normal igen, jag mår bra förutom hostan och sonen håller på att klättra på väggarna (både bokstavligen och bildligt) av rastlöshet. Hoppas vi kan gå tillbaka till vardagen nästa vecka!

På fertilitetsfronten intet nytt. Inget tecken till stegring på LH, sekretet pendlar fortfarande mellan krämigt och ”äggvita fast inte äggvita för det är inte riktigt lika vattnigt eller genomskinligt men går att göra trådar med så är kanske fertilt” och har gjort så ett bra tag nu, så blir inte riktigt klok. Verkar ju i alla fall slippa ägglossa medan jag är sjuk och eländig och febrig, så det är ju bra. Hade väl nånstans nästan hoppats lite på att kunna uppleva en 14+14 dagars cykel, samtidigt som jag inte hade några direkta förhoppningar på riktigt. Får väl se om jag i alla fall kan få ned ÄL till innan CD 30 denna gång, men kroppen har ju fått fokusera på att vara sjuk nu också så får ju cut it some slack. ❤

CD 15

Där kom förkylningen igång på riktigt… Hosta, halsont, snorig, 37,3 i temp. Okej, så det är knappt feber ens, men det är över en grad högre än det var igår och jag känner definitivt av det! Förhoppningsvis kan det orda till sig lite snabbt i alla fall. Sonen har redan gått ned en grad från sin högsta temp och har mått oförskämt bra hela tiden, om än lite snorig och hostar nån gång ibland. Men betydligt mer obrydd än sin arma moder, that’s for sure! Vi får väl båda stanna hemma imorgon i alla fall, så det blev inte så mycket tillbaka till vardag ännu.

Nu får jag väl nästan hålla tummarna för att fertila perioden och ägglossningen håller sig borta en stund till, tills jag känner mig lite piggare och fräschare gärna… Min arma, arma tempkurva!

CD 14

Har använt upp alla ägglossningstest jag köpte förra cykeln och var rädd att jag skulle ha köpt för många. Så nu slog jag på stort och beställde ett 48-pack! Så nu kan gärna ägglossningen få komma… 😉

Har fortsatt haft nästan-äggvita-fast-inte-riktigt-flytningar som jag ändå loggat som fertilt sekret. Det är ju inte helt genomskinligt eller fullt lika vattnigt som ”riktig” äggviteflytning, men den här sortens sekret var faktiskt det mest fertila jag fick under våren när jag inte hade en så övertydlig ägglossning. Så det kan ju faktiskt räknas! Förra cykeln blev det mer och mer äggvitigt ju närmre ägglossningen jag kom, men totalt blev det ganska många dagar som loggades som fertilt sekret. Nu verkar det faktiskt som att jag är där igen, peppar, peppar! Så nu väntar jag bara på att LH ska börja stiga också.

Börjar ju jobba på måndag, så inser att jag inte kan mäta lika ofta när jag är iväg på jobbet, så kanske tog i lite i min beställning. Men oh well. Igår blev sonen även hemskickad efter en timme på föris för att han var lite snorig, så får väl se om det blir något på måndag. Men det lutar kanske åt att sambon får vabba i så fall, om inte jag också blir lite snuvig för då får jag ju gott stanna hemma. I mitt stilla sinne är jag mest orolig för att få feber och inte kunna tempa, hah.

CD 11

Igår hade jag som äggviteflytningar, fast inte riktigt lika elastiska och dessutom lite vitgula i färgen och inte genomskinliga. Men definitivt stretchiga och ganska stor mängd. I morse var de inte alls så, tyckte däremot att de var lite vattniga? Kanske. Svårt när det inte är klockrent och inte riktigt passar in i någon ”kategori” av flytningar. Har loggat det som äggvite och vattniga flytningar och skulle ju potentiellt kunna vara fertil då, men jag vet inte… Förra cykeln var de lättare, först krämiga sen blev de mer och mer äggvitiga tills de blev krämiga och klibbiga igen. Men det är ju ingen helt lätt vetenskap det här, och flytningarna kan ju leva sitt eget liv och variera från cykel till cykel. Hade ju varit häftigt om det var början på en fertil period i alla fall, speciellt om den började på CD 10! Men ska ju absolut inte få upp några förhoppningar, kan ju ändras snabbt 🙂

Ja, det här var visst ett helt inlägg om flytningar… Spännande värld det här med barnaskapande haha…

CD 9

Mensen har tagit slut för denna gång för några dagar sedan, och igår började jag att testa med LH-test. Supersvagt streck, vilket låter positivt med tanke på att munkpeppar ska kunna höja halterna och jag var lite rädd att det skulle vara förhöjt hela tiden. Hoppas dock på en riktigt tydlig stegring, och att den kommer relativt snart. Vore ju trevligt. Men jag får ju inte bli för besviken om det inte kommer supertidigt, utan får försöka hitta lite av det berömda tålamodet istället. Men ska bli kul att se om det blir någon skillnad, andra cykeln med rosenrot också.

Håller i övrigt på att ställa om till lite nya rutiner. Vi försöker anpassa oss till mat- och sovtiderna på förskolan för att få lite kontinuitet, så de rutiner jag jobbat in och vant mig med sedan juni har fått ge plats åt nya rutiner. Och här sitter jag hemma igen, medan sonen är på föris. Bara att vänja sig med det med, om en vecka börjar jag jobba igen! Skönt nog på mitt ”riktiga” jobb och inte placeringen jag haft p.g.a. corona, så det känns bra. Inskolningen har hittills gått bra, sonen blir rätt ledsen vid lämning eller strax efteråt när han kommer på att jag har gått, men pedagogerna har lyckats distrahera honom rätt snabbt och sen har han haft det väldigt roligt och uppfört sig exemplariskt. Var lite jobbigt i morse då jag var inne och lämnade hans väska i facket medan han sprang ute och härjade, han hann bli ledsen under tiden och slängde sig kring min hals och ville inte släppa taget förrän han blev distraherad av den automatiska dörröppnaren och allt var frid och fröjd tills jag gick på riktigt. I de situationerna är det ju jobbigt, han känns för liten för att riktigt förstå det där med adjön och att mamma kommer tillbaka. Desto mysigare är det sen att komma och hämta, då får man också en varm kram – fast sen vill han knappt följa med hem. Så det känns bra. Det kommer nog bara bli bättre med lämningarna. Tanken är ju också att hans pappa tar lämningarna då jag har det lite stressigare iväg på mornarna, så tar jag hämtningarna. Lite win/win. 🙂 Ny era i livet blir det, oavsett!

CD 1

Solklart negativt test i morse också, tempen något lägre än igår och jag blöder lite mer. Väldigt sparsam blödning, men ändå så pass att det är blod och inte blodblandade flytningar. Räknar kallt med att det ökar under dagen eller till imorgon. Med lite välvilja kan jag kanske sträcka det till 9,5 dagars lutealfas, inte helt optimalt. Tanken var ju att det skulle gå åt andra hållet…

Jag hade ju inte räknat med att det skulle bli något, och verkligen ställt in mig på at få börja en ny cykel och testa lite nytt för att se om jag kan optimera den ännu mer. Men jag hade en riktigt låg dag igår, både energi och humör. Tänkte ju redan då att mensen var på intågande, men jag var inte riktigt beredd på att det skulle kännas så tufft ändå. Försöker att hitta peppen här idag, men får väl också ta mig lite tid att faktiskt ”sörja” det som inte blev.

Nya tag. Inskolning på riktigt nästa vecka, något att fokusera på. Mitt stora lilla barn! ❤