CD 9

Mensen har tagit slut för denna gång för några dagar sedan, och igår började jag att testa med LH-test. Supersvagt streck, vilket låter positivt med tanke på att munkpeppar ska kunna höja halterna och jag var lite rädd att det skulle vara förhöjt hela tiden. Hoppas dock på en riktigt tydlig stegring, och att den kommer relativt snart. Vore ju trevligt. Men jag får ju inte bli för besviken om det inte kommer supertidigt, utan får försöka hitta lite av det berömda tålamodet istället. Men ska bli kul att se om det blir någon skillnad, andra cykeln med rosenrot också.

Håller i övrigt på att ställa om till lite nya rutiner. Vi försöker anpassa oss till mat- och sovtiderna på förskolan för att få lite kontinuitet, så de rutiner jag jobbat in och vant mig med sedan juni har fått ge plats åt nya rutiner. Och här sitter jag hemma igen, medan sonen är på föris. Bara att vänja sig med det med, om en vecka börjar jag jobba igen! Skönt nog på mitt ”riktiga” jobb och inte placeringen jag haft p.g.a. corona, så det känns bra. Inskolningen har hittills gått bra, sonen blir rätt ledsen vid lämning eller strax efteråt när han kommer på att jag har gått, men pedagogerna har lyckats distrahera honom rätt snabbt och sen har han haft det väldigt roligt och uppfört sig exemplariskt. Var lite jobbigt i morse då jag var inne och lämnade hans väska i facket medan han sprang ute och härjade, han hann bli ledsen under tiden och slängde sig kring min hals och ville inte släppa taget förrän han blev distraherad av den automatiska dörröppnaren och allt var frid och fröjd tills jag gick på riktigt. I de situationerna är det ju jobbigt, han känns för liten för att riktigt förstå det där med adjön och att mamma kommer tillbaka. Desto mysigare är det sen att komma och hämta, då får man också en varm kram – fast sen vill han knappt följa med hem. Så det känns bra. Det kommer nog bara bli bättre med lämningarna. Tanken är ju också att hans pappa tar lämningarna då jag har det lite stressigare iväg på mornarna, så tar jag hämtningarna. Lite win/win. 🙂 Ny era i livet blir det, oavsett!

CD 1

Solklart negativt test i morse också, tempen något lägre än igår och jag blöder lite mer. Väldigt sparsam blödning, men ändå så pass att det är blod och inte blodblandade flytningar. Räknar kallt med att det ökar under dagen eller till imorgon. Med lite välvilja kan jag kanske sträcka det till 9,5 dagars lutealfas, inte helt optimalt. Tanken var ju att det skulle gå åt andra hållet…

Jag hade ju inte räknat med att det skulle bli något, och verkligen ställt in mig på at få börja en ny cykel och testa lite nytt för att se om jag kan optimera den ännu mer. Men jag hade en riktigt låg dag igår, både energi och humör. Tänkte ju redan då att mensen var på intågande, men jag var inte riktigt beredd på att det skulle kännas så tufft ändå. Försöker att hitta peppen här idag, men får väl också ta mig lite tid att faktiskt ”sörja” det som inte blev.

Nya tag. Inskolning på riktigt nästa vecka, något att fokusera på. Mitt stora lilla barn! ❤

CD 29

LH-testen har blivit starkare sedan sist, haft starka teststreck (nääästan lika starka) igår förmiddag, eftermiddag och nu på förmiddagen. Väntar och ser om det blir svagare till eftermiddagen eller helt positivt då, misstänker i alla fall starkt att peaken varit antingen inatt eller kanske ikväll, och hoppas kunna se en temphöjning om några dagar.

Nu har jag haft lite sisådär att få till tempen, det såg jättefint ut i början av cykeln men sen har det varit som en bergochdalbana upp och ned. Nu verkar FertilityFriend ha ångrat sig gällande ägglossning på CD 18 till sist, men ska ju bli spännande att följa.

Varken jag eller sambon känner sådär jättestor sexlust nu tyvärr. Blir väl lite så när man byter fokus från en trevlig stund till en prestation. Mer press, mindre spontanitet. Inte mindre så med en 15-månaders som sover i samma rum heller, som tar fokus. Brukar bli bra när vi väl kommer ”igång”, men känns rätt styltat innan.

Jag hade hoppats att rosenroten som ändå sägs ha bra effekt på lusten skulle hjälpa, men kanske är bortom räddning haha… Har slutat idag att ta dem i alla fall, eftersom de bara ska ätas fram till ägglossning. Är lite nervös över om jag kommer överleva utan vare sig kaffe eller rosenrot, speciellt som sonen var uppe och tomtade två-tre timmar inatt och ändå insisterade på att vakna i vanlig tid. Spänning i vardagen?

CD 27

Yes!!

Ja, jag vet att det inte är positivt, men efter alla fjösiga test jag tagit denna cykel så är det betydligt starkare än de andra och förhoppningsvis på väg åt rätt håll! 🙂

Jag har även haft äggviteflytningar nu, så det känns absolut som att ägglossning på g. Så skönt att jag verkar vara lite mer på banan igen om man jämför med vårens långa cykler utan vidare symptom. Om ägglossningen kommer inom några dagar så får jag nog räkna med en 40-nånting dagars cykel, vilket är mycket bättre än de 50-60 som jag hade innan! Och bättre kan det ju bli. Jo, jag räknar väl kallt med att få en nästa cykel att jobba med, och jag ska ju inte ropa hej för tidigt för ett något starkare streck heller, men nu jäklar!

CD 25

Ny månad, nya tag? Jag har haft en sådan underbar dag idag! Började med att jag fick sovmorgon medan sambon gick upp med sonen, sen tog de båda en tupplur när det var dags för sonens sovstund. Slutade med att jag hade nästan två timmar för mig själv medan pojkarna i mitt liv slumrade sött. Själv satte jag på robotdammsugaren och satte mig på balkongen och bara njöt av det fina vädret som vi inte varit allt för välsignade med denna sommar. I vanliga fall är jag dels inte särskilt förtjust i värme, dels brukar jag bli så rastlös av att bara sitta. Brukar inte klara av att sola ens om jag har en bra bok med mig, ger upp efter några sidor vanligtvis. Idag hade jag ingen bok, men jag kunde sitta där och bara vara! Inte göra någonting. Låta tankarna komma och gå. För första gången på hur länge som helst så hade jag inget ”måste” som hängde över mig när jag satt där. Inga tankar från jobb, något som man inte hann med på fredagen som man måste komma ihåg till måndagen igen. Blankt. Skulle sonen vakna så hade han ju sambon i samma rum, så jag behövde inte ens rusa iväg och plocka upp honom.

Vi tog även en liten sväng på stan sedan, och jag kände att jag bara kunde strosa och titta i skyltfönster, på människor, på byggnader… Vara närvarande. Äta en glass i solen. Inte skynda runt för att jag hade något ärende. Vi passade även på att sätta oss på en uteservering och äta, minns inte sist vi åt ute ens! Allt som allt har det verkligen känts som semester. Avkopplande och energigivande på samma gång.
Jag tror att jag lyckats bränna mig lite lätt i solen, men det hör väl också semester till? 🙂 Tänker att jag i alla fall fått min beskärda del d-vitamin för att boosta igång kroppen för ett tag framöver.

Hur mår kroppen då? Jag vet fortfarande inte riktigt. Äggviteaktiga flytningar, men rätt sparsamt idag. Tempen studsar lite upp och ned efter att ha legat stadigt tidigare i cykeln. Ena dagen högt, andra dagen superlågt, tredje dagen något mittemellan som inte riktigt signalerar någonting. I förmiddags fick jag mitt starkaste LH-test hittills i denna cykel (fortfarande totalt negativt dock), sen i eftermiddags var det supersvagt. Hade visserligen druckit en del under dagen, med tanke på att det var svinvarmt och jag var ute i solen större delen av de varmaste timmarna. Så det kanske spelade roll det med. Jag lägger dock inte jättestort värde i det, inte idag i alla fall. Kroppen gör som den gör, jag orkar inte med att analysera mera. Hoppas att jag får lite mer konkreta tecken när det väl är dags (ett lite starkare LH-test hade inte varit dumt!) så jag känner att jag är med på banan utan att behöva analysera sönder smådetaljer. FertilityFriend appen tycker fortfarande att jag redan haft ägglossning, även om den inte är fullt lika säker längre när jag la in alla negativa LH-test i ekvationen. Men den är inte övertygad nog att den tagit bort den helt heller. Jag tänker i alla fall fortsätta försöka ta det lugnt och strosa framåt, lita på att kroppen klarar att göra det den ska även om den kanske behöver lite stöttning på vägen. Jag tror på den i alla fall!

CD 23

Hej, jag heter XX och jag är en testnarkoman. Har börjat LH-testa två gånger om dagen nu, för att vara säker på att jag inte missar peaken. Fortsatt lika negativt båda gångerna idag, men nu är jag rätt så övertygad om att ägglossningen är på väg i alla fall. Det är svårt att beskriva hur glad man egentligen kan bli av lite cervixsekret, men efter att haft så himla otydliga symptom och inga äggviteflytningar på ett halvår så känns det himla bra! Nu hoppas jag bara kunna se något på stickorna och en liten efterföljande temphöjning på det, så kanske jag och kroppen kan vara lite överens för en stund…

Jag har inte druckit något kaffe på snart en vecka, och innan det hade jag skurit ned från 3-4 koppar till 1-2 koppar om dagen. Kaffe ska ju kunna ha samma effekt på kroppen som stress, och det vill jag ju försöka undvika! Jo, jag har blivit gravid trots att jag pimplat kaffe, men hade trots allt oregelbunden ägglossning då med. Jag hade visserligen oregelbunden mens redan innan jag lärde mig på riktigt att dricka kaffe någon gång i 20-årsåldern, däremot så pimplade jag kopiösa mängder te på den tiden så fick ju lite koffein i mig på det viset också. Det skadar ju inte att testa att utesluta, hur som helst. Jag mår ändå helt okej, inte så död som jag hade trott faktiskt. Får se.

Nu har jag jobbat färdigt för i sommar, och nu är det cirka två veckor kvar till sonens inskolning på förskola. Jösses, han är så stor! Tror det kommer bli jättebra för honom att börja där, att få kompisar (eller i alla fall andra barn) att leka med. Bra för resten av oss att få lite nya rutiner tror jag också, någon slags vardag igen. Samtidigt är det ju såklart vemodigt att lämna bort sitt barn till någon annan, även om jag misstänker att han kommer finna sig väldigt snabbt. När han träffar nytt folk är han lite reserverad i några minuter, sen tar nyfikenheten över och han börjar utforska och härja runt. Ska bli jättekul att se hur det går! Men fram tills dess ska jag försöka ta det lugnt och verkligen ladda batterierna.

CD 18

De här flytningarna kan ju verkligen sätta griller i huvudet på en, ena stunden känns de på ett vis, andra på ett helt annat. Just nu känner jag mig lite extra fuktig, men det är väldigt sparsamt med flytningar som är nånstans mellan krämiga och klistriga mer. Eller så är de krämiga men så pass sparsamma att de känns mer klistriga. Det känns ju som sagt inte så torrt, så tänkte att det kanske var högre vatteninnehåll… men då borde jag ju sett något i trosorna (där de lyser med sin frånvaro) eller fått nåt på pappret? Jag tror det är de senaste tre cyklerna som jag inte fått riktiga äggviteflytningar, annars är det ju så himla uppenbart att jag inte ens behöver kolla flytningarna resten av tiden. Det är bara fem stycken LH-test kvar i mina gömmor nu, så verkar få beställa hem nya. Om jag inte fått utslag idag eller imorgon så får jag beställa hem så det hinner komma. Sen kommer ju det konstanta dilemmat över hur många jag ska köpa. Tänk så beställer jag hem ett hundrapack och så får jag stegring på måndag och blir gravid sen så de inte behövs? Eller så är jag kaxig och beställer 7 stycken och så får jag ägglossning på cykeldag 50+ igen?

CD 19 (dvs imorgon) är det tidigaste jag fått en bekräftad ägglossning, nu var det dock i 2017 (och två cykler senare var den på CD 65) så det säger ju ingenting. Det är ju dock spännande att kunna gå tillbaka och titta, även om man inte riktigt kan minnas vad man gjorde rätt eller fel vid den tiden. Jag har funderat lite kring skillnaden nu och i oktober när första mensen efter förlossningen kom. I december gick jag från att vara föräldraledig till att börja jobba, men jag fick mens i januari efter 35 dagar (innan dess 36 dagar och 33 dagar). Det är sen det börjar bli mer kaosigt. Efter januari fick jag 50 dagar och inga tydliga tecken på ägglossning, sen 61 och nu senast 63. I mitten av januari flyttade vi, och hade bott några veckor hos mina svärföräldrar i väntan på det. Samtidigt jobbade jag och försökte varva det med att packa upp, skruva ihop möbler och hitta tid att kolla på och köpa nya saker. Vi har fortfarande nu ett halvår senare en del kvar att göra, men har fått en plan. Men det var ju stressigt där i början, det kändes som att allting körde på lite för snabbt och jag hade helst velat kliva av och få lite tid att bara tänka och andas emellanåt. Och lagom tills att vi började få lite koll på läget och det saktat ned lite, ja då kom coronan… Sedan i mars har jag ju i princip haft ett helt nytt jobb, och det har varit väldigt psykiskt påfrestande. Är ju kanske inte så lustigt då att kroppen inte riktigt vill fungera.

Stress påverkar fertiliteten i allra högsta grad. När vi upplever en stressig situation reagerar kroppen som den gjort i urminnes tider. Hjärnan sänder ut signaler att det är fara å färde, och all energi fokuseras på att hantera situationen. Sådant som matsmältning och fortplantning sätts på sparlåga. När ”faran” är över så slappnar vi av igen, och så länge kroppen har en möjlighet att göra det så behöver vi inte oroa oss (all stress är inte negativ), men vid långvarig stress eller många situationer med hög stress kan ha negativ inverkan. (1) Kroppen kan heller inte skilja på riktiga hot eller hot som bara är i vår hjärnan. Att oroa sig om att något dåligt kan hända kan trigga igång samma reaktion i hjärnan som att faktiskt uppleva det. (2)
Stress kan ha en negativ inverkan på kvinnors fertilitet och förmåga att bli gravida. (3) Stress kan även göra så att menscykeln blir oregelbunden. (4)

Jag är ju rätt skyldig till att gå och oroa mig om allt och ingenting, och har vid tillfällen stått med nästippen mot den beryktade väggen p.g.a. stressiga situationer på jobb och plugg. Även om jag är rätt duktig på att skjuta ifrån mig allt och bita ihop och köra på (tyvärr) så kan jag ju såklart inte lura kroppen. Tål ju att tänkas på. Just nu är jag däremot inne i en positiv period där jag verkligen tar mig tid för avslappning och återhämtning. Visst är det en del tankar och funderingar och efterkännanden över vad som pågår i kroppen, men jag försöker att inte grubbla för mycket (efter att jag skrivit av mig här). Men jag kan ju så klart bättra mig!

CD 17

Idag har jag en lustig känsla i kroppen. Vet inte om jag kan beskriva det bättre än så, men jag tycker att jag känner att det är något som händer i kroppen. Som en allmän sjukdomskänsla, fast jag känner mig inte sjuk. Men lite öm, lite känslig, lite nästan illamående men bara nåt som sitter i svalget och ömmar. Som ett rus genom kroppen. Ja, jag inser hur flummigt det låter! 🙂 Det är inget jag riktigt kan placera, men tycker att jag känt det förut.

Utöver det har jag lite molande värk långt ned i magen, känsliga bröst (kände verkligen av duschstrålarna idag!) och fick ett hastigt hugg/stick på vänster sida i midjehöjd ungefär, som försvann lika snabbt som det kom.

Däremot har jag väldigt sparsamt med flytningar idag, möjligtvis lite krämiga men har inte haft några av de där trådiga inslagen idag. Jag har verkligen hamnat i ett kaninhål när jag börjat googla på olika typer av flytningar och cervixsekret, men det är ju både väldigt intressant och lite förvirrande.

Ska bli spännande att se vad ägglossningstestet säger i eftermiddag, det var fortfarande helt svagt i går vid 17-tiden i alla fall. Men om kroppen inte helt lurar mig (det har väl hänt förut visserligen) så vill jag tro att det är något på gång! Inom de närmsta dagarna i alla fall. Kanske. Eventuellt.

CD 16

För exakt två år sedan, den 23:e juli, fick jag ett positivt ägglossningstest som jag kom ut och vevade med framför sambon rätt oceremoniskt och definitivt inte så sexigt. Dryga två veckor senare fick jag två streck på en helt annan sticka, och insåg att jag blivit gravid med vår son.

Såhär två år senare känns ägglossningen inte särskilt nära. Igår tyckte jag att jag ändå hade lite mer ~trådiga~ komponenter i mina krämiga flytningar, men i morse var det nästan dött där nere. Haft som lite konstiga hugg/tryck strax över ljumsken ungefär. Känns lite som när man får håll, fast inte lika ont och det försvinner väldigt snabbt. Ja, och så är det ju på fel ställe också. Kan inte låta bli att tänka lite på när man undrade om man kände fosterrörelser eller ej. ”Kanske är det bara lite tarmaktivitet?” ”Kanske har jag bara lite lätt organsvikt, vad sitter här egentligen?” Jag tror aldrig att jag känt av någon direkt mittelschmerz eller något i samband med ägglossning, men om man ska tro allehanda forumtrådar så kan rosenrot göra att man ska känna av sin ägglossning tydligare. Om man nu ska tro forumtrådar alltså, vilket man kanske egentligen inte ska. Börjar känna mig lite lättlurad. Vill ju bara så gärna kunna uppleva en kortare och mer regelbunden cykel så det inte känns helt förgäves att försöka pricka in varannan dag exempelvis – för så jäkla hett är det inte med schemalagt sex. Speciellt inte när det mest blir i form av en snabbis medan man hoppas att ettåringen inte vaknar.

Just nu är det kanske inte hela världen om jag inte får ägglossning precis i dagarna dock, med tanke på att jag då riskerar att få samma BF som med sonen. Nu när jag skrivit detta kanske jag jinxat till mig lite ÄL??