Tant röd

Kan jag få ”skryta” lite över snygga kurvor? 🤣 Har lyckats få till en 33 dagars cykel (tidigare var 55 respektive 46 dagar långa!) som dessutom hade nästan löjligt tydliga äggviteflytningar en vecka innan en temphöjning och så inga mer äggviteflytningar. Klart och tydligt, så häftigt! Mäter tempen med Tempdrop och det funkar verkligen kanon, ingen stress och bra resultat! Här fattas några dagar pga var i stugan några nätter och en gång som vi satt och drack lite sangria på balkongen efter nattning av barn, annars har jag en bra och smidig rutin på mätandet nu. Däremot kan man ju se att NaturalCycles blev lite förvirrade över att jag fick en ovanligt kort cykel – den tyckte precis att mitt fertila fönster börjat när jag faktiskt hade haft ägglossning redan, även om det tog lite extra lång tid för den att bekräfta. Denna cykel var ju ägglossningssymptomen väldigt tydliga även om det inte alltid är så för min del, så jag förstår att det är svårt för en app att gå på annat än tempen. Jag hade I alla fall koll, och litade inte helt och hållet på vad appen sa, men här var det ju annars lite ”farligt”. En annan cykel hade jag kanske haft mycket mer diffusa symptom/flytningar och blivit överraskad av en tidig temphöjning! Nu har vi inte haft nån energi att ligga ändå, ha, men ja…

Jag undrar vad jag gjort för att få kroppen på ”gott humör”. Jag kämpade med kosttillskott och allt möjligt när jag påbörjade projekt syskon och lyckades halvbra med att göra något åt saken. Nu har jag snittat minst tre koppar kaffe om dagen, äter inga tillskott, sover sisådär vissa nätter och har inte direkt fått någon sovmorgon. Vi har jäktat runt en del, planerat utflykter och gnabbats, och rent psykiskt känns det nästan som att man är utbränd efter två månader med två barn dygnet runt. Vi har ätit ute en del, käkat mycket glass och skräpmat under sommaren. Men jag har varit utomhus och rört på mig dagligen, kanske var det där nyckeln låg. Jag tackar och tar emot i vilket fall.

Idag är sista semesterdagen, imorgon börjar vardagen med rutiner igen! Sambon tar över föräldraledigheten, och det kan jag väl känna lite avundsjuka över, att han får vara hemma med bara lillebror utan att även ha en sjövild treåring i hasorna. Annars ska det bli gött att komma tillbaka till jobbet igen, jag tror att det kommer göra alla gott. Får se vad menscykeln tycker!

ÄL+15 / 4+1

Ännu starkare test idag, hade även en väldigt hög temp. Tänker nog sluta tempa nu, blir nog mest stressad om den flukturerar och är lägre någon dag.

När jag tänker lite på allt det här så var det ungefär tre år sedan vi bestämde oss för att skaffa barn (mars 2018). Under de tre åren har det faktiskt bara varit 6 stycken cykler där vi försökt. Övriga cykler har vi undvikt sex kring ägglossning. Tre gånger har jag blivit gravid; en gång med sonen, en gång ett MA, och så denna gång. Tre gånger på sex cykler är ju rätt häftigt ändå, speciellt som jag fick för mig att jag skulle ha svårt att bli gravid… Jag har långt mellan ägglossningar, det är väl det som är mitt största problem. Långa och oregelbundna cykler som säkerligen hade gjort det svårt om jag inte haft ÄL-test eller fertilitetsförståelse. Hade jag haft en typisk 28-dagars cykel hade det kanske inte krävts lika mycket ”jobb” eller hur man ska säga, och det hade gått snabbare med mer frekventa försök. Men jag är ändå tacksam. Även om jag inte vet hur det kommer gå med detta lilla frö så är jag tacksam, och kan bara hålla tummarna så hårt så hårt att nu kommer lillasyskonet vi längtar efter. Är även tacksam för min ”stora” som fyller två år nästa månad! Min familj 💖

Idag har jag lite svagt bruna flytningar som jag haft till och från. Jag är också rätt trött, trots att det var min tur att få sovmorgon i morse. Inte så ont någonstans just nu (magen, bröst) men är varit lite mer kissnödig än vanligt.

CD 57: ÄL+9

Tog ett negativt gravtest igår – kanske inte så förvånade då det bara var ÄL+8, men jag gillar att ta testen på helger så jag slipper stressa. Sen har jag även börjat få spottings, så räknar med att mensen kommer snart. FF säger idag, medan NC har lite högre tankar om min lutealfas och säger på onsdag. Men när som helst. Har det inte hänt något mer tar jag väl ett test på onsdag ändå, men känner mig inte direkt hoppfull. Har inga känningar.

Dock så fick jag min första dos covid-vaccin i torsdags! Det var med knappt ett dygns varsel och gick väldigt fort. Sen har jag haft lite förhöjd temp och känt mig allmänt trött och seg, samt haft ont i kroppen. Hade kanske kunnat ”dölja” symptom, men nu känner jag mig bättre. Tempen sjönk även en del idag (nästan ner till follikulärfas-nivå snarare än icke-febrig) så har väl inga hopp.

Känns rätt deppigt. Den där graviditeten och mitt barn som jag längtat efter att få träffa dröjer ytterligare. En tomhet. Nu ska jag dessutom få nästa vaccindos i maj, vilket borde vara tid för nästa försök om jag fortsätter ha dessa 60-dagarscykler. Missar jag det försöket känns det ju lagom kul att vänta ytterligare två månader, och vem säger att det kommer vara försöket det tar sig på? Känns som att allting bara springer ifrån mig, det datum jag skulle haft BF på kommer närmre och närmre, och jag trodde ju att jag skulle få bli gravid snart igen. Nu är det fortfarande ett tag kvar, jag vet, men känner mig väldigt nere. Hoppas att mensen kommer och kanske lite bättre känsloläge för detta är bra eländigt…

CD 52: ÄL+4

Nu har jag fått en rejäl temphöjning! Lite lustig kurva med låg temp ett par dagar redan innan positivt ÄL-test (dagen innan beräknad ÄL), men med det tydliga strecket och denna tydliga temphöjning känns det ju ändå som att kroppen till sist ägglossat!

Jag känner mig lite smått illamående och har en viss tyngdkänsla i nederdelen av magen, men tvivlar på att det är några graviditetssymptom… Känns snarare som att det är en viss hormonell karusell som satt in. Vi fick till det en gång samma dag som positiva testen så finns ju i alla fall en liten chans, men jag försöker att inte ställa in mig på något. Är egentligen mer nyfiken på vad som händer med min lutealfas nu, om den fortsätter vara lite frustrerande kort eller om den kommer rätta till sig. Men fortsättning följer!

CD 1

Idag kom mensen! Förra ”cykeln” mellan MA-blödningen och nu blev 60 dagar. Förhoppningsvis betyder det att min kropp är tillbaka på banan igen! 🙂 Känns fantastiskt, första gången jag faktiskt längtat efter mensen…

Jag har använt Tempdrop för att tempa nu i 11 dagar och är väldigt nöjd. Det är först efter 14 dagar som den kommer börja justera temperaturen lite så det blir jämnare, men har haft en mycket jämnare kurva än vanligt ändå. Skönt att slippa oroa sig över att vakna och tempa och noja över att omständigheterna inte är optimala. Nu är det en ny vana jag får lägga till med, det har hänt att jag varit nära att glömma att sätta på sensorn när jag går och lägger mig. Tycker att det är lättast att ha den i badrummet, man ser lätt att den hamnar rätt när man tar på den framför spegeln. Tar ju ett tag att få in rutinerna och hitta nya vanor, men har funkat bra såhär långt. Det har varit lite trial and error att komma på hur den ska sitta. Instruktionerna var inte supertydliga och armbandet lämnar en del att eftertrakta… Men jag är helt klart nöjd! Skulle ju egentligen inte tempat alls förra cykeln, så jag började samma dag som ägglossningen i princip, men det räckte för att mina appar skulle identifiera ägglossningen. Hade även rätt tydliga äggviteflytningar och hade det på känn, så var ju också positivt.

Nu börjar det på riktigt, håller tummarna för en lika tydlig ägglossning igen, och att det inte dröjer allt för länge tills dess nu. Ska ju inte ens börja prata om stressig vardag just nu, men försöker att ta en dag i taget och inte ställa för höga krav på mig själv. Måste vara snäll mot mig.

Happy New Year

Gott nytt år! Jag och sambon hade ett stillsamt firande med trerättersmiddag på tu man hand och skålade in det nya året på balkongen. Sonen sov duktigt mellan 19 och 07 utan uppvak ❤

Detta nyår var ju annorlunda, men det var i princip så vi firade förra året också. Skillnaden där var att min sambo drog ut efter midnatt och träffade några vänner, medan jag gick och la mig. Så största skillnaden för oss blev egentligen att få barn. Eller för mig kanske. Sambon har ett större behov än jag har av att träffa vänner och vara ute och festa, själv hade jag nog gärna levt med social distansering helt frivilligt. Eller jag saknar ju att kunna krama mina nära och kära, det är ju det konstigaste som varit med 2020. Och det kommer det ju fortsätta att vara ett tag till framöver, men förhoppningsvis har vi någon slags återgång till det normala inom en inte allt för snar framtid. Så länge är jag väldigt tacksam för min lilla familj, även om det såklart fattas en liten del av den. Både julen och nyår var faktiskt förvånansvärt bra vad gäller tankar på missfallet. Min födelsedag och tanken på högtiderna i förväg var rätt jobbiga, men tänkte inte mer på det medan det hände, och jag kunde vara mer i stunden. Skönt.

Jag tror att det nya året också alldeles strax bjuder på ägglossning!! Har haft halvstarka ägglossningstest under gårdagen (även om jag sa att jag inte skulle kolla upp sånt denna gång…) och är nog verkligen på gång. Kände att jag hade lite ägglossningssymptom häromdagen och kunde helt enkelt inte hålla mig. 🙂 Det är jätteskönt att kroppen verkar börja återhämta sig, och att jag kunde känna in det själv också!

Sen har jag gjort något som eventuellt är lite dumt/onödigt. Jag köpte nämligen en julklapp till mig själv: en Tempdrop. Det är alltså en termometer som man har på sig hela natten, som kontinuerligt mäter temperaturen och ger ett medelvärde. Den mäter genom uppvak, den mäter även om man sover med öppen mun. Min förhoppning är att den ska ta bort lite av stressmomentet som det ändå kan vara att tempa. Jag har ett rätt stort behov av att göra helt rätt, vill gärna få en perfekt mätning och blir lite besatt. När vi försökte med sonen ställde jag alltid klockan på samma tid och mätte alltid då även om jag somnade om efteråt. Nu är det ju inte alltid jag som bestämmer ifall jag kommer vakna mitt i natten, och det är inte helt lätt att veta ifall jag kommer få somna om därefter och kan få sammanhängande sömn nog att mäta när jag kliver upp. Får alltid dåligt samvete över att utesluta temperaturer eller ifall det blir väldigt sicksackigt. Är ju väldigt glad över att ha denna metod att kartlägga mina cykler med, men har samtidigt varit väldigt skönt att pausa ett tag. Nu hopas jag i alla fall att det ska vara en bra kompromiss med Tempdrop. Har använt den inatt bara för att testa, lite svårt att veta vart den skulle sitta. Jag har också lite, hm, sladdriga armar så vet inte hur tight man måste sätta. Fick fram en temperatur som kändes rätt rimlig i slutändan i alla fall! Hade tänkt dubbelkolla med vanliga tempen, men glömde av mig och plockade över sonen till vår säng direkt när han/vi vaknade och han ville inte ligga kvar och mysa mer än någon minut innan det var dags att kliva upp. Men inatt var ju såklart lite annorlunda, gick och la mig väldigt mycket senare än vanligt och vi skålade i lite champagne plus ett glas vin till maten så skulle nog uteslutit denna temp ändå. Men bra att testa på, och jag tror att man vänjer sig och blir bättre på det. Egentligen ska man nog ge den lite längre tid, men det är ju först kommande cykel som det blir mer skarpt läge. Men bevisligen har jag rätt bra koll på min cykel ändå!

God fortsättning på er! Jag ska ta de här sista lediga dagarna att försöka få in så mycket återhämtning som bara går, innan det är dags för jobb och all osäkerhet som det innebär. Mitt löfte för i år är att försöka vara snäll mot mig själv, så det tar jag till vara på nu en stund.

CD 42: ÄL+9

Ömma bröst och molvärk mest, kommer och går. Kände mig lite smått illamående i morse men det gick över snabbt igen.

Negativt test i morse, men det är ju i tidigaste laget. Mina appar beräknar mensen antingen i morgon eller på måndag, så får se. Har inte haft några spottings denna gång, vilket jag haft både förra och förrförra cykeln vid det här laget. Känns ju som generellt positiva nyheter, antingen för syskonprojektet eller i annat fall så kanske jag får en längre lutealfas. Så bra hur som! Eller ja, mensen kan väl fortfarande komma med buller och bång utan spottings först, men får ju hålla tummarna att den antingen inte kommer alls eller så väntar den lite.

Tempen ligger konstigt stabilt strax över coverline, något som den aldrig pysslat med innan… Vilopulsen har varierat ett slag upp och ned i några dagar också, så den ligger ungefär lika stabilt och istället mycket högre än den gjorde förra cykeln.

Ja, den som lever får se… 🙂 Planen är att testa imorgon också, sen får jag se ifall jag orkar testa på morgonen innan jag ska iväg och jobba. Känns ju lite stressigt, men samtidigt är man ju nyfiken. Kan ju också vänta på mensen, skulle den mot förmodan då inte dyka upp utan ett positivt test så kan jag ju slänga in ett på ÄL+14 även om det är en vardag. Kör lite som det kommer, tänker jag.

CD 40: ÄL+7

Idag har jag haft lite olika ”symptom” som alla kommit och gått, en del kortare stunder och aldrig igen medan andra varit lite mer återkommande… Molvärk, ömma bröst, gasig/rapig, ont i höft/bäcken, täppt i näsan. Har även haft rätt så rikligt med krämiga flytningar, så att jag reagerat på mängden. Själva bröstvårtan är lite mörkare i färgen än vanligt, utöver att den är öm. Tempen ligger och guppar med samma små variationer mellan dagarna, idag gick pulsen upp ett slag (efter att ha legat på samma tre dagar i rad och dagen innan det också låg ett slag högre). Till protokollet alltså, vet inte ifall något av detta betyder vare sig bu eller bä.

CD 39: ÄL+6

Tempen har fortfarande inte skjutit rejält i höjden, men ligger väldigt stabilt strax över coverline utan några större variationer från dag till dag. Det är ju positivt? Kanske? Det har ju i alla fall inte gått nedåt.

Jag har lite molvärk som kommer och går, ömma bröst och en pirrande/kliande/ilande känsla som också kommer och går – och flyttar sig lite hit och dit i magen. De senaste nätterna har jag även sovit rätt djupt; det har varit svårt att vakna till när klockan ringer eller om sonen vaknar under natten, och idag fick jag en rätt rejäl energidipp när jag kom hem från jobbet. Vet inte om något av det här betyder något, men av lite nördigt intresse så ska det såklart dokumenteras! 🙂

Den här veckan har i alla fall gått snabbt, det har varit lagom mycket att göra på jobbet så att man håller sig sysselsatt och dagarna går väldigt fort, samtidigt som det inte har varit för mycket att göra så man knappt hinner med att tänka. Lagom, som sagt. Funnits utrymme att snacka skit med kollegor och engagera sig i ditten och datten som inte har med barn eller hem att göra, och att jag kan prata med någon som inte är min sambo eller en snart 1,5-åring som inte kan prata tillbaka. Det är faktiskt rätt gött att komma hemifrån också och känna sig vuxen och att man får klä sig i en annan roll än mamma eller sambo för en stund. Sen kan jag ju sakna ihjäl dem också, och brukar oftast ha skickat ungefär 58924829 meddelanden innan klockan blivit åtta för att höra att de vaknat och kommit iväg till föris, om de kom ihåg jacka/stövlar/keps/osv pga ska bli si och så väder under dagen. Men det hör nog till. Tycker att jag har en fin balans nu i alla fall, och jag mår bra. Just nu får jag mycket energi från jobbet, och jag får mycket energi och kan koncentrera mammarollen till att vara en rolig lek- och busmamma den stund vi har tillsammans innan nattningen. När jag bara var hemma så tog man det lite för givet och var kanske inte alltid den roligaste eller mest engagerade under dygnets alla timmar. Så just nu känner jag att jag har det oförskämt bra! Man får ju vara beredd på att denna höst och vinter kommer bli lite underlig, säkert mycket av både vab och sjukdom… Men det får vi ta då! 🙂 Huvudsaken är att tiden sedan ägglossning faktiskt gått rätt så snabbt hittills, och att jag spenderar större delen av dagen åt annat än att bara gå omkring och känna efter i varenda vrå och vinkel. Tror att jag testar till helgen p.g.a. kommer inte kunna hålla mig (hah), så det är ju faktiskt snart!

CD 36: ÄL+3

NaturalCycles
FertilityFriend med temp (mörkblå), vilopuls (RHR, orange) och styrka på LH-tester (OPK, violett)

Nu så, ägglossning bekräftad! 🙂 Samtliga appar är överens om CD 33, inklusive Premom som jag mest använder för att fota mina ägglossningstest, som för övrigt såg ut såhär:

Det har inte varit någon supertemphöjning denna gång, lågt progesteron?? Däremot har vilopulsen stabilt ökat med ett slag om dagen, så det känns ju positivt. Lite lustig cykel med feber och tillbaka på jobb, men såhär strax efter ägglossning känner jag mig nöjd. Jo, det blir över 40 dagar denna cykel med, men jag känner att jag mår bra just nu. Vi har haft två härliga höstdagar nu med den där kombinationen av varmt men lite krispigt och att träden börjar byta färg – som jag fullkomligt älskar! Kan ju inte låta bli att må bra. Som jag tidigare nämnt så kändes ~samlivet~ (hah!) mycket mer avslappnat denna omgång också, och vi fick till det på fler fertila chanser än förra cykeln, som mest kändes misslyckat. Känner att jag på något vis har lite bättre självförtroende nu, samtidigt som jag försöker att inte bli allt för hoppfull (för att spara mig själv den hjärtesorgen som idogt negativa test när man är så hoppfull innebär). Får se hur det går. Förutsättningarna känns okej, och jag hoppas att tempen går upp lite mer rejält och håller sig hög också. Har haft två rätt kassa nätter i rad nu; sonen är inne i en triforce av förkylning, troligtvis tänder på g, och utvecklingsfas. Hans sömn är ju därefter, och likaså vi arma föräldrar. Tänker att det såklart också kan påverka temperaturen.