ÄL+17 / 4+3

Kontrollbehov och oro utspelar en liten inre kamp hos mig… Dagens gravtest är solklart positivt, men är samtidigt inte starkare än det var för två dagar sedan, medan det haft en väldigt tydlig ökning innan. Jag vet ju att det är lönlöst att analysera sönder sånt, men jag vill heller inte hoppa över att testa för då börjar jag föreställa mig att det skulle vara svagare/negativt. Hopplös hur jag än gör. Har i alla fall slutat tempa nu, men kan konstatera att min vilopuls har gjort ett skutt uppåt (vilket är positivt). Försöker att inte kolla den appen för ofta, men är ändå ganska glad över att den finns där.

Någonstans saknar jag den där overkliga känslan från första graviditeten, då jag hade jättesvårt att ta till mig att två streck betydde att det var en bebis, var inte ens säker på att det skulle vara något på KUB fastän jag hade en massa symptom. Nu ”fattar” jag ju tyvärr bättre, och har något att oroa mig för. Och oroar mig gör jag…

I symptomväg har jag ömma bröst, igår fick jag en känsla av att mitt ena bröst hade blivit större och hårdare än det andra. Tycker att en del dofter är lite starkare än vanligt, men har ett relativt vanligt smaksinne. Lite illamående. Ingen molvärk eller färgade flytningar idag, men det hade jag igår.

Funderar på om jag ska ringa till MVC snart, kanske har möjlighet att komma in på ett VUL, även om det fortfarande är väldigt tidigt för det. Var ju på hälsosamtal/inskrivning för inte så länge sen, men då bokade vi in glukosbelastning i vecka 10 och hann ju med två VUL innan dess. Det slutade ju som det gjorde, men det kanske kan vara till min fördel? Eller så är det ändå för tidigt, och bättre att vänta lite till ifall det ändå skulle skita sig? Äsch, jag vet inte. Försöker känna mig lagom obrydd men positiv, och fokusera på annat, men lyckas inget vidare. Idag är jag hemma och vabbar och det blir ju inte samma distraktion som att vara på jobbet, och tiden går rätt långsamt.

5 + 1

Kan ha blivit lite konstigt med veckoangivelserna innan, NaturalCycles räknar tydligen lite annorlunda än alla andra appar om jag anger samma BF… Kommer ju säkert ändras framöver igen så gör kanske inte mycket, men orkar inte redigera tidigare inlägg.

Har en fin stegring på testen! Fortsätter väl egentligen inte att testa för att se stegring så mycket som att det är det säkraste jag har just nu för att bekräfta att det är något där inne, och att det fortsätter att utvecklas… 🙂 Ovan test är från ÄL+14, ÄL+19 och ÄL+23 respektive. Det är ju svårt att inte jämföra med förra graviditeten, då tror jag att strecken blev starkare tidigare, men kan ju ha att göra med när ägget fäste. Tyckte att jag kände av det sist, men inte denna gång.

Något som också ser ganska tydligt ut är min vilopuls, från Fitbit-appen här. Börjar några dagar innan ägglossningen på bilden och sen har den ju bara höjts och höjts! Blodflödet ökar ju för att livmodern ska försörjas med blod, så är väldigt vanligt att pulsen höjs. I dagarna ska även det lilla, lilla hjärtat börja slå! ❤ Dessutom så höjs ju även kroppstempen vilket gör att pulsen också höjs. Väldigt tydligt är det i alla fall! Jag har inte tempat på en vecka nu sen vi åkte iväg och hälsade på min släkt, och det känns faktiskt rätt skönt – även om man är lite nyfiken 🙂

I övrigt har jag fortfarande rätt diskreta symptom, men jag känner mig väldigt trött fortfarande. Har dessutom frusit mycket till och från. Sen har jag varit mycket uppsvälld, har ju gått omkring med en ganska mjuk och hängig mage sedan förlossningen med sonen, nu känns den plötsligt rätt hård och jag ser ut att vara i sjätte månaden snarare än sjätte veckan! Hoppas att det går över snart… Annars är det små slängar av illamående som kommer lite då och då, brösten har ömmat en kort stund bara på flera dagar. Igen vill man ju jämföra med sist, och jag har inte det tydligt konstiga smaksinnet (luktsinnet kom nån vecka senare på det) nu, men uppenbarligen så reagerar kroppen annorlunda på hormonerna denna gång. Behöver ju inte vara något negativt, även om man blir lite smånojig såklart. Pulsen och testen säger mig i alla fall att det utvecklas och går framåt där inne 🙂

CD 42: ÄL+9

Ömma bröst och molvärk mest, kommer och går. Kände mig lite smått illamående i morse men det gick över snabbt igen.

Negativt test i morse, men det är ju i tidigaste laget. Mina appar beräknar mensen antingen i morgon eller på måndag, så får se. Har inte haft några spottings denna gång, vilket jag haft både förra och förrförra cykeln vid det här laget. Känns ju som generellt positiva nyheter, antingen för syskonprojektet eller i annat fall så kanske jag får en längre lutealfas. Så bra hur som! Eller ja, mensen kan väl fortfarande komma med buller och bång utan spottings först, men får ju hålla tummarna att den antingen inte kommer alls eller så väntar den lite.

Tempen ligger konstigt stabilt strax över coverline, något som den aldrig pysslat med innan… Vilopulsen har varierat ett slag upp och ned i några dagar också, så den ligger ungefär lika stabilt och istället mycket högre än den gjorde förra cykeln.

Ja, den som lever får se… 🙂 Planen är att testa imorgon också, sen får jag se ifall jag orkar testa på morgonen innan jag ska iväg och jobba. Känns ju lite stressigt, men samtidigt är man ju nyfiken. Kan ju också vänta på mensen, skulle den mot förmodan då inte dyka upp utan ett positivt test så kan jag ju slänga in ett på ÄL+14 även om det är en vardag. Kör lite som det kommer, tänker jag.

CD 40: ÄL+7

Idag har jag haft lite olika ”symptom” som alla kommit och gått, en del kortare stunder och aldrig igen medan andra varit lite mer återkommande… Molvärk, ömma bröst, gasig/rapig, ont i höft/bäcken, täppt i näsan. Har även haft rätt så rikligt med krämiga flytningar, så att jag reagerat på mängden. Själva bröstvårtan är lite mörkare i färgen än vanligt, utöver att den är öm. Tempen ligger och guppar med samma små variationer mellan dagarna, idag gick pulsen upp ett slag (efter att ha legat på samma tre dagar i rad och dagen innan det också låg ett slag högre). Till protokollet alltså, vet inte ifall något av detta betyder vare sig bu eller bä.

CD 36: ÄL+3

NaturalCycles
FertilityFriend med temp (mörkblå), vilopuls (RHR, orange) och styrka på LH-tester (OPK, violett)

Nu så, ägglossning bekräftad! 🙂 Samtliga appar är överens om CD 33, inklusive Premom som jag mest använder för att fota mina ägglossningstest, som för övrigt såg ut såhär:

Det har inte varit någon supertemphöjning denna gång, lågt progesteron?? Däremot har vilopulsen stabilt ökat med ett slag om dagen, så det känns ju positivt. Lite lustig cykel med feber och tillbaka på jobb, men såhär strax efter ägglossning känner jag mig nöjd. Jo, det blir över 40 dagar denna cykel med, men jag känner att jag mår bra just nu. Vi har haft två härliga höstdagar nu med den där kombinationen av varmt men lite krispigt och att träden börjar byta färg – som jag fullkomligt älskar! Kan ju inte låta bli att må bra. Som jag tidigare nämnt så kändes ~samlivet~ (hah!) mycket mer avslappnat denna omgång också, och vi fick till det på fler fertila chanser än förra cykeln, som mest kändes misslyckat. Känner att jag på något vis har lite bättre självförtroende nu, samtidigt som jag försöker att inte bli allt för hoppfull (för att spara mig själv den hjärtesorgen som idogt negativa test när man är så hoppfull innebär). Får se hur det går. Förutsättningarna känns okej, och jag hoppas att tempen går upp lite mer rejält och håller sig hög också. Har haft två rätt kassa nätter i rad nu; sonen är inne i en triforce av förkylning, troligtvis tänder på g, och utvecklingsfas. Hans sömn är ju därefter, och likaså vi arma föräldrar. Tänker att det såklart också kan påverka temperaturen.

Vilopuls och fertilitet

Jag lägger in min vilopuls (från min Fitbit) i FertilityFriend sedan förra cykeln, såhär såg den ut. Vilopuls är alltså gulorange, tempen mörkblå och mina LH-värden från appen Premom är ljusblå. Hade lite problem med synk mellan armbandet och appen så det fattas en bit där i början, men man ser hur vilopulsen höjs och håller sig hög i lutealfasen.

Varför gör den då detta?
En studie har hittat evidens på att vilopulsen höjs – i snitt med två slag i minuten – i början av det fertila fönstret. Med andra ord kan alltså en förhöjd vilopuls flagga för fertilitet redan innan positiva LH-test (12-24 timmar innan ägglossning) eller sedermera temphöjning (efter ägglossning har varit). På så vis kan man alltså förutspå de fem mest fertila dagarna innan ägglossningen redan i början på det fertila fönstret genom att följa sin vilopuls. Vilopulsen fortsätter sedan att stiga till sin högsta nivå ungefär i mitten av lutealfasen. (1)

Jag har en Fitbit-klocka/aktivitetsarmband som utöver pulsen räknar steg och håller koll på aktivitet, och jag kan även ha koll på hur mycket och bra jag sover. Finns säkert en massa funktioner som jag inte använder mig av, men den är dessutom en ganska snygg klocka. 😛 Men vilopulsen mäter den, och FertilityFriend har ju möjligheten att följa flera kurvor i samma (chart duo). Denna cykel märkte jag att pulsen även höjdes i samband med att jag var sjuk och hade feber, vilket såklart ställde till allting lite. Men i kurvan ovan kan man se att vilopulsen börjar sticka iväg strax innan jag börjar logga äggviteflytningar och är som högst runt ÄL+6/7 så det ser ju faktiskt ut att stämma rätt bra.

När jag först gjorde en snabb googling så kunde jag hitta att vilopuls och basaltemp följer varandra någorlunda och att pulsen höjs vid temphöjning (låter ju rimligt med tanke på feber plus att kroppen kanske får jobba lite hårdare för att bekämpa förkylningen) och blev lite förbryllad över att pulsen stack iväg långt innan tempen höjdes. Denna cykel har pulsen börjat öka igen, medan tempen istället sjunker – vilket skulle kunna indikera att jag kommit in i det fertila fönstret!

Fortsättning följer! 🙂

CD 28

Så var vardagen igång igen, på riktigt! Sonen har varit på förskolan hela veckan och jag har jobbat. Sambon har känt sig lite småkrasslig (men blir oftast inte lika illa däran som vi andra) men har nu äntligen börjat känna sig som sig själv igen.

Det är extremt skönt att vara tillbaka på MITT jobb igen! Det är lite kaos och vi försöker hitta nya rutiner (”denna nya coronavardag”) och en hel del kollegor som också är hemma i sjukdom/vab, men jösses vilken skillnad det är ändå! Jag känner trots allt att jag har kompetensen att göra allt som väntas av mig, även om det inte är helt tydligt just precis vad det är som väntas av mig… Men jag är redo för vad som kan slängas åt mitt håll oavsett! Så har jag ju inte känt under våren, där det varit saker jag inte har erfarenhet eller kompetens inom som förväntats av mig. Nya rutiner, miljöer och arbetsuppgifter som varit stressigt i sig, samtidigt med ett stort hot om corona över huvudet på en. Hotet finns ju där fortfarande, men nu är det i alla fall meningen att vi ska jobba på att ta ikapp den vårdskuld som jobbats upp – och inte att jag potentiellt skulle få hoppa in med munskydd och visir inne på en covid-positiv sjukhussal.
Trots förvirring och lite slut i huvudet har jag ändå känt mig hoppfull, och kommit hem med positiv energi och orkat vara människa även när jag kommit hem från jobbet. Sonen verkar trivas väldigt bra på förskolan också, så det har funkat fint att ha en rullande vardag igen! 🙂

CD 28 alltså, och jag känner på mig att ägglossningen borde vara nära. Har fortsatt svaga LH-test, men mer fertilt sekret nu. Tempen har gått nedåt nu två dagar i rad, medan vilopulsen har gått uppåt – det gjorde den några dagar innan ägglossning förra cykeln också så får se om det stämmer igen. Det är bara att vänta… Vi är i alla fall pigga och krya nu så kan (lite försenat) köra på varannan dag nu äntligen!