Nu har det gått en vecka sedan vi klippte tungbandet på lillebror, och jag upplever inte att amningen blivit bättre för någon av oss. Jag har mer ont i bröstvårtorna, och bebis har ett fortsatt litet grepp. Upplever att han försöker både vid bröst och flaska, men får inte till vakuum annat än vid ett litet grepp. Han har dock bättre rörlighet i tungan; bandet var väldigt kort och fäste nästan framme vid tänderna och var väldigt begränsad. Nu är det bättre, och jag märker även att det lilla greppet ändå är lite annorlunda. Tidigare blev bröstvårtorna som de klassiska läppstiften som det står om så fort man googlar dåligt grepp (😅) men nu blir de mer som pennor liksom, pyramider med det starkaste suget i mitten. Så tänker att det dels förklarar att jag har mer ont, men också att tungan kanske funkar bättre men att greppet är problemet och att han suger hårt för att kompensera… Obs grabbgissning. Läkaren som klippte tungbandet sa ju också att hans haka var lite kort (tror jag, kanske uttryckte det lite annorlunda) vilket också kunde påverka amningen. Det är något de växer i, så åtgärdas ju inte. Storebror hade samma huvudform med en haka som sluttar inåt så att säga, sitter längre in mot halsen än vad resten av huvudet gör. Storebror har en rätt normal haka idag så har ju absolut växt i den, minns dock inte hur lång tid det tog. Har försökt googla men får bara upp hur hakan ska vara positionerad för bästa amning, eller på botox/skönhetsingrepp så hm. Tålamod som gäller? Börjar kännas lite hopplöst med amningen, blev besviken över att det inte magiskt blev bra direkt även om det kanske var helt orealistiska förväntning. Just nu ammar jag före flaska, och efteråt om han verkar mer hungrig, samt mellan flaskmåltiderna. Känns inte alltid tillräckligt tyvärr. Några gånger har han vid ”efterrätten” varit väldigt frustrerad och blir mer och mer ledsen när han försöker amma. Tar ett grepp, släpper, tar ett nytt grepp och släpper igen. Även när han hittar ett grepp som funkar och han ammat ett tag så kan han bli ledsen. Har då erbjudit en till flaska. Kanske dumt, men det har fungerat. Nöjd bebis och nöjd mamma. Vet inte om jag någonsin kommer få till en helamning (vill jag ens det??) men kanske i alla fall kan delamma? Det bästa av båda världar? Kanske? Fortsättning följer, nytt besök på BVC på torsdag.
Annars har nu lillebror, efter att typ ha varit stamgäster på ortopeden, fem fingrar på varje hand! Först kunde de klippa bort (ja, med en sax!) det ena fingret som knappt satt fast utan bara i en smal hudflärp, och i lördags klippte de bort även fingret på andra handen. Det ”kämpade” lite mer tillbaks och vätskade så det hade tagit tid för det att trilla av på egen hand sa läkaren, men lillebror reagerade inte på att det klipptes ens. Nu har vi bara ett återbesök imorgon sen är vi förhoppningsvis klara med allt detta! Intensivt, men verkar ju i alla fall inte bli så långdraget.
Annars är lillebror fortfarande rätt chill, speciellt under dessa förutsättningar! Sover mycket och är generellt nöjd med livet. Kanske därför också som man reagerar lite extra när han väl är missnöjd, vilket han nästan bara är vid amning. Även om det är helt naturligt för bebisar att vara lite krångliga vid bröstet, I guess. Får bara dåligt samvete och det är flashbacks till storebror som var hungrig och inte fick i sig tillräckligt. Reagerar i alla fall väldigt starkt.
Igår fyllde jag 35, vilket inte firades så speciellt. Hade lite advents-/födelsedagsfika i sin enkelhet, sen på kvällen efter att vi nattat storebror satsade jag och sambon på att se på film och äta sushi. Lillebror sov igenom nästan hela alltet och var bara lite smågnällig en kort stund innan han somnade om igen 💖 Vi har även fått upp julgran här hemma och börjar få lite julstämning. Det är första gången sen jag flyttade hemifrån som jag gjort mer än nån liten adventsljusstake och nu har det pyntats och bakats som bara den. Känns väldigt mysigt, vi får försöka skapa traditioner med de små. Himla fint, och faktiskt inte långt från hur jag föreställde mig december!
Projekt Syskon 